Annons:
Etiketthälsa-sjukdomar-defekter
Läst 8048 ggr
burmamys
2015-05-29 11:21

Kattens sinnen och behov

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Jag vill gärna ta hand om mina två burmor Simon och Saga så väl som möjligt, och har därför läst lite om kattens sinnen och behov. Nu vill jag dela med mig av det jag läst!

Har du koll på kattens sinnen och behov? Jag anser att ju bättre vi förstår våra katter, ju bättre kan vi ta hand om dem, både fysiskt och psykiskt. I denna text går jag igenom det jag läst om lukt, känsel, smak, hörsel, syn och så deras sociala behov och behov av rutiner.

Lukt

Kattens luktsinne är mycket mer utvecklat än människans, de känner tio gånger så svaga dofter som vi och orienterar sig till stor del utifrån dofter. Genom doften känner de igen sina vänner, de vet om främmande katter varit i närheten, om matte/husse hälsat på en främmande katt eller tvättat sina kläder eller tagit in ett nytt föremål till hemmet, de känner om en katt är fertil eller ej, om en katthona löper, om någon (djur eller människa) är lugn eller stressad, eller sjuk. Katter har doftkörtlar runt munnen, vid kinderna, i öronen, runt analöppningen, och på svansroten. Genom att gnida dessa områden mot ett föremål, en annan katt eller en person, sprider de sin doft till denna och har på så sätt markerat att de hör ihop, de överför även sin doft när de slickar varandra och oss människor. Det är väldigt viktigt för katter att dagligen förnya sin doftmarkering inom gruppen, som inkluderar hushållets katter, människor och övriga djur. Katter hälsar genom att nosa på varandras nos och analöppning, vilket ger dem mycket information om den andra kattens sexuella status och mående.

Känsel

Katter är väldigt känsliga för beröring, varje hårstrå är omgivet av flera nerver, som förmedlar känselintryck och även leder ut impulser. 

När en katt blir smekt, eller slickar sig själv, sänks dess hjärtfrekvens och blodtryck, musklerna slappnar av och matsmältningen aktiveras. Att slicka sig, bli slickad av en annan katt, eller smekt av en människa, har alltså en starkt lugnande effekt och är nödvändigt för kattens välmående. En katt som blir osäker på vad den ska göra i en situation, börjar ofta slicka sig. Nervösa och stressade katter slickar sig ibland så ofta att de får kala fläckar i pälsen.

Kattens morrhår är utväxter av dess hud, inte hårstrån. De sitter tre gånger så djupt i huden jämfört med hårstråna, och är dubbelt så tjocka som kattens täckhår. Morrhåren omges av flera nervändor per morrhår och hjälper katten att orientera sig. Genom morrhåren känner katten extremt små förändringar i temperatur, vindriktning, vindstyrka, och lufttryck. Morrhåren sitter på morrhårskuddarna, ovanför ögonen, på kinden vid käklinjen, och på baksidan av framtassarna. Morrhåren på morrhårskuddarna riktas framåt vid jakt för att ge katten maximal information om bytets rörelser.

Smak

Katten har väldigt svagt smaksinne (473 smaklökar jämfört med människans 9000) men känner samma smaker som vi, med undantag för att sött är den smak som är svagast hos katter. Katter ogillar bittra smaker och föredrar sura smaker, och är neutrala inför salta smaker. Matens temperatur och doft är mycket viktigare för katten än dess smak. Kattens tunga har bakåtriktade papiller som hjälper den att skrapa kött från ben och rengöra sin päls.

Hörsel

Kattens öron kan rotera 180 grader oberoende av varandra för att plocka upp ljud från olika håll, och de kan särskilja ljudkällor som befinner sig bara 5 grader från varandra. De hör högre frekvenser än hundar, och kan även bestämma avståndet till ljudkällan. 

Katten spinner inte i första hand för att visa njutning,  utan i första hand för att lugna sig själv och sin omgivning. Det signalerar att de är vänligt sinnade. En katthona som föder, och en katt som har ont, spinner ofta högt och intensivt. En katt som vilar i ditt knä spinner också, för att tala om för dig att den är vänligt sinnad. Katter jamar när de vill ropa, om de t ex är i ett annat rum eller om de vill kommunicera med en människa (vi är ju väldigt högljudda jämfört med katter). Större delen av kommunikationen mellan katter sker dock med ansiktsuttryck och kroppsspråk.

Syn

Katter har inte lika skarp syn som människor, de ser endast en tiondel så skarpt, och de ser inte lika klara färger som vi, men å andra sidan är de mycket bättre på att detektera rörelse och de har bättre mörkersyn. Katten är anpassad till att vara mest aktiv i gryning och skymning. 

Pupillen dilaterar och blir rund i svagt ljus, och den reflekterande ytan tapetum lucidum i ögats bakre del hjälper också till att släppa in så mycket ljus som möjligt. I starkt ljus kontraherar pupillen till en smal springa vilket inte bara minskar ljusinsläppet utan också minskar synfältet. 

Katter kan inte fokusera lika bra som vi, det gäller särskilt objekt som är nära, eftersom de har färre muskler som styr linsen. 

En katt som är rädd får runda pupiller för att få ett bredare synfält över farorna, medan en katt som jagar har smala pupiller för att lättare bedöma avståndet till sitt byte. I totalt mörker ser dock katten lika dåligt som vi. Det kan vara bra att tänka på att det rum där kattlådan finns ska ha svag belysning även nattetid från t ex ett fönster.

Social kontakt och aktivitet

Katter i det vilda lever i sociala grupper, men de är inte beroende av varandra. 

De jagar på egen hand och deras grupper bygger därför på familjeband och ibland vänskapsband utan den strikta hierarki som råder i t ex en vargflock, där samarbetet i jakten är nödvändigt. Kärnan i katters sociala grupper är en hona och hennes ungar, det är alltså ett löst sammansatt matriarkat. Bland tama katter som lever tillsammans avspeglas detta i att fertila honor med ungar har högst rang, därefter övriga fertila honor, sedan fertila hanar, kastrerade honor, kastrerade hanar och slutligen kattungarna. Katterna inom gruppen slickar regelbundet varandra för att stärka sammanhållningen, de jagar var för sig men de vilar tillsammans eftersom det ger trygghet att vara fler som kan hålla uppsikt på eventuella hot.

Katterna har alltså ett behov av sällskap, men det fungerar inte att försöka dominera en katt eftersom den då endast blir rädd för dig och ser dig som opålitlig. Bestraffning har alltså inte önskad effekt eftersom beteendet fortsätter när du inte är närvarande. För att lära katten att inte vara på vissa ställen måste man istället ändra miljön på dessa ställen så att den blir otrivsam för katten.

En aktiv katt med hög energinivå är i regel mer nyfiken och har större behov av sällskap än en lugnare katt, och det kan vara riktigt utmanande för en människa att tillfredsställa en aktiv och energisk katts behov av sällskap och aktivitet. Lek med fjädervippa på spå är en av de mer effektiva lekformerna, aktiveringsleksaker där katten får klura ut hur den ska få tag i maten är också bra hjärngympa. Ett intensivt lekpass där katten får jaga som följs av en stunds gos och kel bidrar särskilt väl till att stärka banden mellan katt och människa.

En katt som blivit otillräckligt socialiserad som kattunge av sin kattmamma lär sig inte att reglera sina känslor och t ex hur hårt den leker, den blir ofta väldigt kontaktsökande mot sin människa, men också otrygg och leker ofta för hårt så att den biter och river sin människa oavsiktligt. En kattunge som blivit otillräckligt hanterad av människor har inte lärt sig lita på människor och blir ofta skygg och svår att hantera.

Trygghet och rutiner

Katter patrullerar regelbundet sitt revir, hanar har stora revir medan honornas revir ofta bara är en tiondel av hanarnas. En fertil hane markerar och patrullerar med större intensitet än en fertil hona eller en kastrerad katt. De kontrollerar framför allt så att det inte kommit in något nytt (som doftar främmande), men även att allt de är vana vid ser ut och luktar som det ska, och ligger där det brukar. 

Katter undersöker sitt revir även på höjden, och vill gärna kunna nå högt belägna hyllor för att inspektera även dessa! Katter vänjer sig vid deras människors rutiner, lär sig förutsäga vad som ska hända och när, och påminner gärna sina människor om detta.  

Intryck från världen utanför genom att titta ut genom fönster, vistas på balkong eller gå ut, på egen tass eller på koppelpromenader, ger katten stimulans och saker att tänka på när den vilar. 

Ett hem där rutiner saknas och olika aktiviteter sker på olika tider, i olika ordning och på olika sätt, och där nya människor kommer och går, kan vara väldigt stressande för en katt. Naturligtvis är även för många katter i hushållet en källa till stress, särskilt om det saknas ställen att gå undan på, om kattlådorna och/eller matskålarna är samlade på samma ställe. Aktiva och känsliga katter är ofta mer stresskänsliga än lugna tålmodiga katter. 

Idealiskt för en katt är ett hem där ett flertal aktiviteter utförs enligt en tydlig rutin, på samma tider varje dag, och på ungefär samma sätt. Där bör finnas en eller två kattkompisar som matchar katten i aktivitetsnivå, och katterna bör har goda möjligheter att titta ut genom fönster, gärna i olika riktningar, och gå ut på balkong eller inhägnad eller på promenad för att ta in alla olika sinnesintryck från väder och djur och människor som passerar utanför, även dofter, temperatur och fuktighet. 

Ett alltför enformigt liv med liten boyta, få aktiviteter, få utsiktsplatser och väldigt lite social kontakt och uppmärksamhet från människorna, är också väldigt stressande för katten, särskilt om den är en aktiv katt med mycket energi. 

Källa:

http://catsinternational.org/category/our-amazing-cat/

 http://www.livescience.com/40459-what-do-cats-see.html

Annons:
Sarah-S
2015-05-29 14:02
#1

Detta är en artikel, kommentarer och diskussioner finner du här
http://burma.ifokus.se/discussions/554f4a8d8e0e745fb70022b4-har-du-koll-pa-kattens-sinnen-och-behov

I'm only responsible for what I say, not for what you understand

Upp till toppen
Annons: