Annons:
Etikettblandat
Läst 15934 ggr
burmamys
2015-12-17 16:45

Del 3: Kattens känslor och sociala behov

Bild 1. Klicka för att öppna i full storlek.

Din kompetenta katt del 3 handlar om katters känslor, i den mån vi kan förstå dem, och hur deras sociala behov visar sig i relationer med andra katter och med människor.

3: Kattens känsloliv och sociala behov

Eftersom katter har viss förmåga att rationalisera och väga samman flera olika faktorer så uppvisar de även relativt komplexa känslor utöver de grundläggande känslorna glädje, sexuell lust, rädsla, förakt, ilska och frustration. Det är svårt att designa studier med strikt experimentellt upplägg för att påvisa känslomässiga reaktioner. Djur upplever ofta i laboratoriemiljön som stressande, det är sterilt och kalt och kontakten med laboratoriepersonal är inte detsamma som kontakten med en engagerad ägare. Idag baseras flera studier av katters (och andra djurs) känslor på observationsstudier som utförs i katternas hemmiljö. Det är dock viktigt att inte heller förmänskliga katters känslor eftersom de har utvecklats utifrån livsstil och behov som till stor del skiljer sig från våra. En katt är ingen bebis eller docka, utan ett djur med egna behov!

Glädje, lust och anknytning

Glädje är en av de mest uppenbara känslorna vi kan se hos katten, när den leker eller myser med sin bästa kattkompis eller människa. När katten gosar med dig och spinner, och när den leker, visar den tydligt att den är glad och tillfredsställd. Det finns belägg för att katten frisätter endorfiner när den leker, vilket alltså inte bara tränar jaktfärdigheter utan även ger katten en djup tillfredsställelse. När katten spinner utsöndrar den dels lugnande hormoner, och dels vibrationer som visat sig underlätta läkande processer i muskelvävnad och skelett.

Sexuell lust är en fysiologiskt styrd känsla som inte kräver någon reflektion, medan anknytning och andra sociala känslor delvis är inlärda. Det sexuella beteendet, liksom jaktbeteendet, är mycket starkt och dominerar den fertila kattens beteende.

Katter som lever tillsammans i samma hushåll lär sig oftast att acceptera varandra, och beroende på katternas sociala behov och kompatibilitet i personlighet och aktivitetsnivå, kan de bilda mycket starka vänskapsband. Mina burmakatter har utvecklat mycket stark vänskap, och visar tydlig njutning när de ligger tätt ihopslingrade och vilar, när de tvättar varandra och leker tillsammans. Om någon av dem går iväg till ett annat rum utan att meddela kompisen, blir vänner orolig och går runt och jamsar och piper tills de hittar varandra igen. Den ena kan också gå iväg och ropa på sin vän, och när de möts initiera lek så de brottas och jagar varandra genom lägenheten!

Rädsla, ilska, frustration och stress

Rädsla är en stark instinktiv respons som påverkar amygdala och är lätt att studera och manipulera i experiment. Kattens belöningscentra i hjärnan ligger mycket nära kattens aggressionscentra. Experiment har visat att om man först stimulerar kattens belöningscentra och sedan plötsligt slutar så reagerar katten med att bita ilsket. Detta förklaras med den positiva förväntan som skapas får ett abrupt slut vilket skapar ångest, men kan även bero på att den intensiva lustkänslan spiller över till området som styr aggression.

Frustration påverkar kattens limbiska system och orsakar aggressiva reaktioner. Frustration är upplevelsen av otillfredsställda behov. En katt som klapprar med käkarna när den ser en fågel utom räckhåll uttrycker frustration genom att imitera käkrörelsen då den biter, men repetitivt och i snabb takt. En katt som förlorat en statuskamp kan i frustration attackera en kompis eller människa som finns i närheten.

 Stress

Stress kan beskrivas som resultatet av en obalans mellan krav och resurser och påverkar katten både på kort sikt (den akuta stressreaktionen att fly eller slåss) och på lång sikt med oro, försämrat immunförsvar, ökad irritabilitet och förvirring.

Katter som utsätts för en stressande miljö, så som en stor familj eller alltför många katter i hushållet, oregelbundna rutiner eller, tvärtom, en alltför tyst och enformig miljö med bara en människa och inga kattkompisar, blir lättare sjuka. Detsamma gäller om katten utsätts för stressande förändringar i miljön eller i de sociala kontakterna. Starkt förändrade rutiner, att förlora en viktig människa eller kattkompis, kan utlösa dessa stressrelaterade sjukdomar trots en i övrigt god miljö och omvårdnad. En del katter är också genetiskt mer benägna att reagera med stress. Man har funnit samband mellan katters stress och försvagad epitelvävnad som uppstår vid vissa sjukdomar och problem i urinvägarna, munhålan, lungorna och tarmarna.

Självmedvetenhet

När man velat påvisa självmedvetenhet hos barn och djur brukar man måla en prick i barnets eller djurets ansikte och ställa det framför en spegel. Katter tittar förvånat och letar sedan efter den konstiga katten bakom spegeln, och därefter ignorerar de spegelbilden. Betyder det att de inte är medvetna? Katter har visat sig använda speglar för att se sådant som sker utanför deras synfält. Det finns en teori om att katter ignorerar sin spegelbild för att de är ointresserade av sitt utseende. Deras status beror på deras hälsa och inte deras utseende, och de orienterar sig mer utifrån en mix av doft, känsel, syn och hörsel medan synsinnet är mycket mer dominerande hos exempelvis människor, primater och papegojor. När katten förstår att den ser sig själv tappar den intresset och fokuserar på de andra sakerna som syns i spegeln.

Missförstådda katter

Katter blir ofta missförstådda av ägare som tillskriver dem mänskligt beteende. Att en katt urinerar i sängen när ägaren lämnar katten ensam hela dagen kan tolkas som att katten är arg eller straffar sin ägare, men beror på att katten blivit orolig och eftersom ägarens säng representerar ägaren och därmed trygghet, markerar katten sängen för att blanda sin doft med ägarens, och på så vis känna sig lite tryggare, samtidigt som det ur kattens perspektiv lämnar ett doftspår åt människan som kanske dröjer för att denne inte hittar hem, och så signalerar doftblandningen till eventuella inkräktare att katten och människan har en egen koloni så andra katter ska hålla sig borta.

När kattens ägare får barn är det inte ovanligt att katten blir tillbakadragen och kissar i ägarnas säng. Plötsligt får den inte längre så mycket uppmärksamhet som den är van vid, medan babyn får väldigt mycket uppmärksamhet, och med babyn kommer nya dofter. Katten upplever babyn som en inkräktare som dessutom är oförskämd när den gråter och skriker. Katten markerar i sängen i ett försök att påminna ägarna om deras tidigare samhörighet, och för att känna sig lite tryggare. Om babyn dessutom försöker ta tag i katten är det inte ovanligt att katten får nog och disciplinerar babyn genom att slå med tassen och/eller fräsa åt den. Katten upplever människornas utskällning för detta som tecken på att den tappat all status i detta revir och drar sig undan till en tystlåten tillvaro i periferin. Katten kan uppfattas som sur eller svartsjuk, men det är snarare så att den är orolig och nedstämd över att ha förlorat sin position i reviret.

Kattens relation med andra katter

Förvildade katter lever ofta i löst sammanhållna kolonier som centreras runt en matriark (en dominant hona) och hennes systrar och döttrar. Katterna vilar och leker tillsammans, samt hjälps åt att vakta revirets resurser mot yttre faror. Doftmarkeringar är mycket viktiga för att meddela sig med andra katter utan att behöva gå nära varandra eftersom det är livsviktigt att undvika fysiska skador från slagsmål. En kattunge lär sig kommunicera genom att imitera sin mamma. Allt eftersom katten får fler erfarenheter så utvecklas dess kommunikation. Vid direkt kontakt är de sociala beteendekoderna för kroppsspråk och vokaliseringar viktiga redskap för att behålla lugn och harmoni i kolonin och det finns data som indikerar att specifika dialekter utvecklas i kolonier som får existera över flera generationer. En katt kan ha låg status för att den är fysiskt svag, har sökt skydd i en redan etablerad koloni, eller har svårt att förstå de sociala beteendekoderna. Den håller sig ofta för sig själv i kolonins periferi där den tolereras och ignoreras av de andra katterna. Det är de mer perifera medlemmarna som lämnar kolonin först om resurserna tryter.

När kattvänner möts hälsar de nos mot nos och visar tydlig glädje när de leker eller till och med jagar tillsammans. Kattvänner ägnar mycket tid åt att vila tillsammans tätt tryckta mot varandra, de tvättar varandras päls, och stryker sig ofta mot varandra för att visa sin vänskap. De vanligaste vänskapsbanden bland förvildade katter uppstår mellan honor, allra helst om de är släkt. Men vänskap uppstår även mellan hona och hane, och det förekommer (om än mer sällan) vänskap mellan intakta hanar. Bland kastrerade katter uppstår vänskapsband oberoende av katternas kön.

Hur sociala tamkatter är med varandra bestäms till stor del av gener men även av kattens erfarenheter där både mammas fostran, graden av socialisation av människor och vana att umgås med andra katter spelar in. Katter som lever i en koloni kan ha mycket starka sociala band, och honor kan till och med hjälpa varandra att föda, ge di och ta hand om de små. Sannolikt är det så att både god fysik och god social förmåga ökar chansen att lyckas med fortplantningen. Katter som har starka band till varandra kan även jaga tillsammans så att den ena jagar upp mössen och den andra fångar dem, varefter de delar på bytet. Det finns även exempel på fertila hanar som inte bara samexisterar fredligt utan utvecklar vänskapsband och delar på honorna i kolonin.

Det är ovanligt att katter jamar i sin kommunikation sinsemellan, men Simon och Saga gör det, kanske på grund av att de är just pratiga och sociala burmakatter. Dels kan den ena ropa från ett annat rum med ett högt och enträget ”maaooo”, varpå den andra svarar ”mrp” och skyndar dit, och dels kan de uttrycka korta lågmälda jamanden, ”mierp” eller ”mrh” för att hälsa på mig eller på varandra, och ”mhm”, ”meh”, ”eheh” för att signalera gillande eller ogillande i olika situationer. ”Mmeeh” kan yttras både till mig och till varandra och betyder att de vill ha något som jag eller den andra katten har.

Rangordning

Katter som lever på en begränsad yta i en lägenhet eller i ett hus etablerar oftast en rangordning. En del katter undviker varandra och har överlappande revir där de turas om att vara i olika rum, men de flesta delar reviret med de andra katterna och då behövs en rangordning som anger vilka privilegier en viss katt har, för att hålla konflikter på ett minimum. I ett hushåll där alla är kastrerade är det ofta de starkaste och smartaste katterna som blir dominanta. Bland fertila katter så är honor med ungar mest dominanta, därefter fertila honor utan ungar, sedan fertila hanar, därefter kastrerade honor, kastrerade hanar och sist kattungarna.

Den rangordning som uppstår i en kattkoloni eller ett multikatt-hushåll är sällan linjär, utan det är snarare så att en individuell katts relationer med var och en av de andra består av en vänskapskomponent (hur nära de är, tendens att tvätta varandra och leka), en rollfördelning (där en individ förväntas utföra vissa beteenden) och en rangordningskomponent (vem är mer dominant). De olika relationer som uppstår medför att olika katter har olika privilegier och olika närhet till varandra i en komplex dynamisk struktur. Ju fler nära relationer som finns i gruppen, ju större blir behovet att fördela privilegier och etablera rangordning. 

Jag har märkt att mina katter fördelat vem som säger till vid olika rutiner, t ex så blir jag väckt på morgonen av honan, hanen är sedan den som säger till när det är dags att äta morgon, middag och kväll, men det är honan som säger till när det är dags att leka, och när det är dags för vår aktiveringsstund på kvällen, då det blir en stunds klickerträning, koppelpromenad eller annat skoj. 

Kattens relation med sin människa

De flesta katter är duktiga på att manipulera sina ägare, de petar på oss, jamar och hoppar på oss för att få vår uppmärksamhet och visar sedan vad de vill att vi ska göra. Katter belönar rätt beteende genom att göra det som de observerat att vi belönar – spinner, stryker sig mot oss eller jamar. Om vi inte gör som de vill blir förklaringen tydligare, och om vi ändå inte lyder ignorerar de oss och går iväg.

De sociala relationerna är viktiga för en katt, och eftersom katter har ett mer begränsat socialt språk än t ex hundar, så behöver de bekräftas ofta, helst flera gånger varje dag, med doftmarkeringar och ömsesidigt tvättande. I kontakten med människan översätts det till att katten stryker sig mot dig, spinner, buffar med huvudet, eller lägger sig nära. En katt som har låg status i familjen, eller t ex blir bestraffad, drar sig undan och undviker kontakt, och om det är en utekatt går den gärna till grannarna i hopp om trevligare bemötande och bättre mat.

Katter som lever med människor lär sig att jama för att kommunicera med oss. De kan variera tonfall, styrka och längd för att förmedla olika saker, och ju mer du pratar med din katt, ju mer kommer den att jama tillbaka. Sydosasiatiska katter jamar oftare och med starkare stämma än övriga kattraser, och katter med hög status och katter som befinner sig i en trygg miljö jamar mer, en konsekvens av att katten också är ett bytesdjur. Många har försökt kategorisera katters olika läten och kommit upp i imponerande antal ”ord”! Kroppsspråket är mycket mer uniformt hos alla katter oavsett härkomst och uppväxt, och det finns flera guider till hur du kan tolka kattens kroppsspråk. Två sådana finner du här, den första länken är i kortfattad text, den andra visar i tecknade bilder:

https://animail.se/kattens-sprak-forsta-din-katt.html

https://marie40.files.wordpress.com/2015/08/11252346_10152774354517085_3619051453737475155_n.jpg

Beröm från en människa är endast motiverande för en katt om det kommer från någon som katten har starka känslomässiga band till, medan mat (en lyckad jakt) är en betydligt starkare motivator. Katten lär sig snabbt vilka signaler på mat som är opålitliga, t ex att människor går till köket, och väntar på en mer pålitlig signal som ljudet av att matbehållaren öppnas. Katter behåller många barnsliga drag i sin relation till människor eftersom människor, liksom kattmamma, ger katten mat och skydd. De blir inte intensivt undergivna som en hund, men de anpassar sin kommunikation genom att jama och visa att de är vänligt sinnade genom att stryka sig mot oss, stångas med huvudet och spinna.

Socialt betingade känslor

En katt som snubblar när den ska hoppa från en hylla kan klaga lite och se orolig ut om den tror att ingen ser på (dold kamera), men om den har publik i form av människor, andra katter eller andra husdjur, sätter den sig ofta och tvättar sig och ser cool ut, eller fortsätter leka, som om ingenting hänt. Katter är inte bara rovdjur utan även bytesdjur och det är därför väldigt viktigt för en katt att inte visa svaghet. Att tvätta sig är en vanlig överslagshandling som katter tar till medan de funderar ut vad de ska göra härnäst.

Många uppfattar det som att katter inte känner igen sin kompis eller människa när denna varit borta från hemmet en längre tid. Men det handlar snarare om att kompisen luktar annorlunda, vilket gör att katten som varit hemma blir osäker på om vännen fortfarande går att lita på. En återvändande kompis påverkar även rangordningen där hemma så att denna måste etableras på nytt. Rangordningen påverkas varje gång en katt eller människa lämnar eller tillkommer. Effekten blir större hos katter som lever intensivt nära varandra och leker, brottas, tvättar varandra och sover ihop, än hos relativt självständiga katter med överlappande revir där de turas om att vistas i olika rum.

Sörjer katten?

Det finns flera observationer som visar att katter sörjer när en familjemedlem eller lek kamrat dör eller försvinner. Katter som utsätts för smärta under lång tid uppvisar ofta liknande passivitet och oro som en katt som sörjer sin lekkamrat eller människa, och man har i labmiljö observerat liknande kemiska processer i hjärnan vid stark sorg som vid stark smärta.

En del katter reagerar bara lite grann medan andra reagerar mycket starkt och under lång tid. Förlust av viktiga lekkamrater eller människor, såväl som ett mycket enformigt och begränsad vardag, kan leda till att katten blir passiv och drar sig undan all samvaro. Katter som sörjer kan ibland reagera så starkt att de tappar sin överlevnadsinstinkt och sluta äta och låta bli att skydda sig från fara. Katter som sörjer sover ofta oroligt, kan ha mardrömmar och vakna panikslagna och ynkligt pipande.

Min hane reagerade negativt när jag varit borta ett par veckor, han blev allt mer passiv, sov nästan hela dagarna och ville inte leka alls. När jag äntligen kom hem efter en månad sträckte han sig genast mot mig och tvättade bort de främmande lukterna, blev genast mycket mer aktiv och lekfull, och släppte mig inte ur sikte ens en minut den första veckan. 

I de flesta fall ”försvinner” en katt som avlivas, dvs ägaren tar katten till veterinären och kommer hem tomhänt. Den katt som blivit ensam börjar då leta efter sin vän, kan bli orolig och jama på nätterna. Om katten får se sin väns döda kropp så letar den inte sedan, utan blir passiv, och antingen tillbakadragen (om den sörjer ensam) eller extra närhetssökande (söker tröst).

Tycker katten om mig?

Katter visar tydlig njutning när deras människor kelar med dem, och utvecklar ofta kattungebeteende i relation till sina människor. Katten förknippar ofta människan med mat och lek, två tydliga glädjeämnen i kattens liv, och upplever trygghet och glädje när den umgås med oss. Genom att visa uppskattning försäkrar de sig om att få fortsätta njuta av god mat, roliga lekstunder och mysiga stunder av närhet. Många katter lär sig snabbt vilken form av uppskattning deras människor tycker om, och formar sitt beteende därefter. Katter visar även njutning och glädje inför en trevlig händelse som katten vet brukar ske en viss tid, exempelvis matdags, lekdags, mysstunden, eller den tid människorna kommer hem.

En studie av katters anknytning enligt samma metod som används för små barn (Ainsworth strange situation test), där man bedömer kattens beteende med sin ägare jämfört med dess beteende med en främling, visar att katter har en stark anknytning till sina ägare.

Min erfarenhet av mina två burmakatter är att de har ett stort socialt behov och starka band både till varandra och till mig, samtidigt som de är mycket nyfikna på andra människor och djur också. Detta stämmer väl överens med de beskrivningar av burmakatter som jag har läst, och även med berättelser och personlighetsbeskrivningar från TIMBA, den organisation som arbetar för att bevara de thailändska katter som burma, siames och korat härstammar ifrån. Det verkar vara så att det finns rasrelaterade skillnader i katters aktivitetsnivå och sociala behov, utöver de mindre skillnader som finns i fysiska förutsättningar beroende på kroppsform, huvud och päls. Man bör dock vara försiktig med alltför grova generaliseringar utifrån ras då de individuella skillnaderna i personlighet också kan vara minst lika stora.

Källförteckning:

http://messybeast.com/emoticat.html

http://messybeast.com/soc_cat.htm

http://messybeast.com/cat_talk.htm

http://messybeast.com/cat_talk2.htm

http://messybeast.com/cat_talk3.htm

http://messybeast.com/attachment.htm

http://www.journalvetbehavior.com/article/S1558-7878(07)00172-4/abstract

http://www.vet.ohio-state.edu/assets/pdf/education/courses/vcs724/lectures/buffington/reference.pdf

http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pubmed/15123163

https://animail.se/kattens-sprak-forsta-din-katt.html

https://marie40.files.wordpress.com/2015/08/11252346_10152774354517085_3619051453737475155_n.jpg

http://www.catbehavior.org/distinctive-burmese-cat-behavior/

http://www.burmaklubben.com/index.php/burman/info/13-en-sammetskladd-liten-ligist

http://cattime.com/cat-breeds/burmese-cats

http://www.timba.org/personality.html

Annons:
grandma
2015-12-17 17:08
#1

Kanonläsning! 🙂 Angående katters beteende när de vill ha uppmärksamhet så  inte min ena katt får det efter pock och knock med huvudet och allt annat så biter hon mig. Inte hårt men bestämt och surt faktiskt. 😃Det gör inte ont men det känns som hon vill säga, Tråkmåns!!!

   "   Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "

                           // Nalle Puh// 

burmamys
2015-12-17 17:16
#2

Tack så mycket!❤️ 

Lite orolig att texterna är så långa så ingen orkar läsa dem…😴 Men vill ju få med allt jag tycker är viktigt!😎

Haha ja så är det säkert!😃 Helt i linje med (1) att de säger till tydligare när vi inte "fattar", och (2) att belöningscentrum och aggressionscentrum i hjärnan ligger så nära varandra att visst "spill" från glädje till ilska kan ske ibland?🤔

grandma
2015-12-17 17:25
#3

Sen är det intressant att dina två pratar med varandra. Har inte upplevt av mina gör det. Dock med mig och på olika sätt. Cupcake snackar för att visa mig saker. Hon sitter gärna i badrummet och jamar som en galning för att hon vill att jag titta på när hon hoppar upp till en av garderoberna i hallen.  Hon visar  mig med kroppen och med språket vad hon vill. Hon låter så liten och gullig när hon pratar.  Elsa, hon gapar mest när hon ska ha mat men hon svarar gärna när man pratar till henne. Hon har en stark hög röst 🎧 som  kan tränga igenom det mesta. 🤪

   "   Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "

                           // Nalle Puh// 

burmamys
2015-12-17 18:09
#4

Ja visst är det underbart att de är så individuella? Jag tror Cupcake är mycket pedagogisk när hon förklarar sina önskemål.👍 Och Elsa, hon tar väl i ordentligt för säkerhets skull haha!😂

Upp till toppen
Annons: