Nell och Sam

Det var länge sedan jag skrev något om min två missar. Livet rusar på och vi har sen sist sålt vårt hus och flyttat hem till min mamma i väntan på att vårt nerplockade timmerhus ska komma på plats på sin nya tomt. När det sker är i dagsläget oklart då vi har problem med att få tag i snickare med rätt kunskap och dessutom tid för vårt projekt. Men men, tids nog står drömhuset där.

Sam och Nell är två år gamla snart, Nell fyller nu i november och Sam i februari.  De har hänt massor med dem under detta året. Det märks att de börjar bli vuxna. Främst på Sam som blivit lugnare till sättet, han gillar att mysa och sova även om han gärna leker med men han leker mindre nu än tidigare. Nell är fortfarande full av energi och hyss men lite mindre nu än tidigare även om det är marginellt mindre. Hon har verkligen massor av energi och hon tycker att Sam är lite tråkig som inte har lust att hålla hennes tempo. De har rejäla rejs här några gånger om dagen, huset är tre våningar och när de springer med full fart från källaren till övervåningen låter det som en elefanthjord. Mattorna far och står nått i vägen står det inte kvar när de passerat.

De har funnit sig väl till rätta här men saknar nog sin kattgård lite. Det finns en balkong och till våren ska vi näta in den men nu är det för kallt för att låta dörren vara öppen. Dock verkar de rätt bra acceptera att inte gå ut, det var bara i början som de gnällde lite vid dörrarna men det gör det inte längre. Här finns fågelTV  med, då mamma matar fåglarna inom synhåll, så varje förmiddag klappras det med tänderna. Vid ytterdörren finns ett fönster ner till golvet och där spanar de på skator som brukar vara utanför, mycket spännande.

De är två olika personligheter. Bägge är nyfikna och vill ju gärna vara med där det händer. Men Sam kan sova över saker om han hittat nån riktigt bra sovplats, tex under nått täcke. Nell däremot är alltid på plats om något händer, hon både hjälper och stjälper ;). När vi skulle packa in för flytten var hon i alla lådor och öppnade och rev runt i dem om de inte stod nått tungt på. I det fallet är iof Sam lika duktig för i lådor är det spännande. Sam älska alla som kommer på besök, han vill sitta i knä och bli klappad. Nell däremot är lite mer reserverad, hon hälsar men sitter inte i knä på vem som helst, det finns ett litet fåtal utvalda. Nell är mer känslig av sin natur och blir lättare stressad än vad Sam blir. 

Nells absoluta favoritperson är min sambo. Som ni ser på en av bilderna så älskar hon att vara nära. När bilden togs hade vi precis kommit hem från semester och Nell var som ett plåster på sambon. Jag och Nell har en morgonrutin. När jag borstar tänderna ska hon sitta i knäet och jag ska klia ena öret och stryka henne på bröstet och snusa lite på huvudet. Det tycker hon är jättemysigt. Sen sitter hon ibland i knäet när jag äter frukost med. Förut satt Sam i mitt knä varje frukost men numera så ligger han kvar i sängen och trynar. Jag får gå och hämta honom när det är dags för deras frukost. Han är en riktigt sjusovare numera.

Jag har ställt ut Sam så han är premier och har några NOM. Nell var med på utställning fast hon egentligen inte ska mer. Men det var gångavstånd till utställningshallen så hon fick följa med i alla fall. Hon har numera ett CAPIB samt ett NOM till. Men som sagt det var en engångsföreteelse, hon har slutat sin utställningskarriär. Sam tänker jag fortsätta med. Han har inget problem med utställningarna och är nöjd och lugn när vi är där.

Eftersom Nell är en energifull tjej så har vi bestämt att hon kommer få en lekkompis till. Men det blir först när vårt hus är klart. Under tiden försöker jag lära mig mer om stammar och linjer och utseende och funderar över vad jag vill ha för kisse. Vi får väl se, jag har gott om tid på mig än så länge :)

Ja, och som vanligt så fungerar inte bilderna :). Men den med lådan är Nell i en låda med packmaterial när hon hjälper oss med flyttpackning. Sen är det Sam på senaste utställningen när han blev premier.  Jag testar att lägga till bilderna igen.

Och bara för att jag nu skrivit att Sam är lugnare så hittade han precis på hyss. Först småtuggade han lite på mamma när hon hindrade honom från att dra sig längs soffkanten. Inget illa, han bet inte, hade bara stor ekorrsvans och var allmänt upphetsad. När jag kommer upp på bottenvåningen så ligger mammas armbandsur på golvet. Det har han "fångat" i sovrummet på övervåningen och burit ned och lekt runt med. Han behövde nog få ur sig lite frustration över att jag stängt in mig i ett rum de inte får vara i så ofta och han inte fick komma in. Han ägnade en stund åt att klättra på dörren och jama oxå.

Så i jämförelse med andra katterser är han nog inte lugn men med burmamått är han det :). Hur som är han mitt lilla gostroll.

Åh vad roligt att få läsa om fina Sam och Nell igen! De har verkligen vuxit och blivit riktigt fina. 

Måste säga att jag gillar Nells busiga action-stil med stort behov av gos emellan rejsen! Härligt med morgonritualen! Samtidigt är det ju såå mysigt med en riktig mysfarbror som Sam, ändå med en hel del personlighet! Som du skriver, han är lugn med burmamått mätt, men knappast lugn som en ragdoll...

Kan tänka mig att ni fick en hel del "hjälp" när ni skulle packa inför flytten....!

Tycker det är så fint också hur ni anpassar efter katternas behov när det gäller utställning, Samuraj som trivs med det får fortsätta medan Nell slipper när hon visat missnöje (främst med resan till och från, eller hur?  Att ni inte bara anpassar efter vem som har störst chans till vinster.

Förstår att de saknade rastgården i början, men också att det gick över snabbt när de har ett så stort hus att röra sig i, det är vinter och dessutom sitter de på första parkett vid fågelmatningen utanför fönstret! Förstår att de trivs!

Och så det här med en lekkompis till rejsiga Nell - ojoj vad spännande!

Åh, vilka fina burmor du har! De har blivit så stora. Nani hittar också på massa bus. Han öppnar kylskåp, frys, dörrar och garderober. Han är helt otroligt. Jag har ju inga andra burmor att jämföra med utom en annan katt. Hon är också väldigt aktiv och påhittig men inte i samma nivå som Nani. 

Vad kul att du har planer på skaffa en till. Man kan aldrig få nog av katter. 

Fina Nell och Sam 
Min erfarenhet är att hanarna, ffa de kastrerade, är ena riktiga gosproppar och honorna lite mer temperamentsfulla, sen är det ju individuellt också
Brukar alltid tycka att det är så synd att vi inte får plats med en kastrerad hane i vår flock. Rekommenderar gärna hanarna till sällskapsköpare 

Vad kul att du tycker det Sarah. Får hoppas att i framtiden du får möjlighet att ha en kastrat till hanburma.
Nani är väldigt påhittig och disträ periodvis men det beror nog på att han inte är kastrerad än men han är verkligen en gospropp, känns som man har ”börjat rätt” med en hane till burma. Han har väldigt fin temperament, lugn och mysig. Känner igen mig det Björksätter beskriver Sam.
Tror burmor överlag är riktigt gosiga oavsett kön eller vad säger ni erfarna?

#3 Jo, det stämmer att det beror på att Nell inte vill åka bil. Hon blir extremt stressad och vi kommer bara utsätta henne för det när vi måste i framtiden, som vid flytt eller till veterinär. Bäst reser hon i sin sele i knä på sambon eller mig, men hon är långt ifrån lugn och absolut inte tillfreds alls. Riktigt synd om henne tycker jag. Hemma gillar hon sina burar och sover gärna i dem så det är inte det som är problemet utan att hon är instängd och inte kan göra som hon vill, är i alla fall min tolkning.

På utställningen senast upplevde jag att hon var lite stressad i utställningsburen till att börja med också men hon lugnade sig efter en stund. Tidigare har hon varit helt lugn i buren ihop med Sam. Så skulle vi fortsätta är det risk att även utställningsburen skulle bli problem. Däremot var hon lugnare vid domarbordet än hon varit tidigare. Hon är en speciell liten tjej, egensinnig men bedårande ändå :)

Ja jag hade för mig att det var det som var problemet. Fina Little Nell, hon vill väl bestämma själv vart hon ska åka!

Hej. Det hade varit kul med en uppdatering om hur det är med Nell och Sån och även lite nya bilder på dem😊😊❤❤❤

Ja, det var länge sedan jag skrev nått här. Vårt hus är inte klart än så vi bor fortfarande hos min mamma. Men bygget pågår och till våren hoppas vi flytta.

Nell och Sam saknar sin kattgård mycket och balkongen är inte tillräcklig ersättning för dem. De är dock där en stund varje dag. Vi går koppelpromenader några gånger i veckan. Sam kan vara ute hur länge som helst, gärna några timmar. Han har ett stort revir att bevaka, vi går rätt långt. Han motionerar sin matte oxå då han gärna springer fort och då får jag springa fort med. Han tar även satts och hoppar upp på trädstammarna men har inte riktigt kommit på hur han ska ta sig vidare upp. Han vill helst vara ute massor och kan vara ganska envis och jama och jama vid altandörren flera gånger om dagen.

Nell är lite försiktigare ute och går inte lika långt. Hon vill helst sitta och spana nånstans. Men hon gillar att gå ut.

De är fortfarande lika busiga, nästan mer nu igen. Sam är mer rastlös och kräver uppmärksamhet genom att gå runt och jama. Nell är där det händer nått. Bägge är väldigt fint musklade vilket inte är så konstigt då de springer upp och ner i trapporna flera gånger om dagen.

Jag har lite svårt att hitta bra leksaker till dem dock. De gillar olika men går inte att leka med var för sig. Nell viker sig för Sam som är lite mer bufflig i sin lek och hon går därifrån. De leker inte så mycket själva med de leksaker som finns. Helst ska det vara vippor men bara ett fåtal duger. Snören tycker Nell är roligt. Så jag funderar ofta på vad de ska tycka är kul leksaker men går ofta bet. Mycket leksaker blir det, lådan är välfylld numera.

I oktober ska vi på utställning med Sam igen. Han får troligen sitt andra Capib och det betyder att nästa gång måste vi utomlands. Vi får se när det blir av, bygget tar mycket tid så det lär nog dröja.

Bägge på spaning

Nell fångade en näbbmus och var mycket stolt. Sen snodde Sam den.

Vad söta de är!! Kul med en uppdatering om hur det är. Härligt att höra att de är busiga. Rastlösheten går nog över sen när huset är klart och de får tillbaka sin kattgård... Det där med att gilla olika leksaker känner jag igen... hos mig gillar två av mina vippor medan den tredje helst vill leka själv...
Vilken duktig jägare Nell är!! Och Sam är duktig på att stjäla andras byten !!

Jag tror du glömt att berätta att Sam blev Best in Show i våras... med alla domarröster.  

#18 Ja, det glömde jag att berätta 😃. I morgon är det utställning, får se hur det går då. Best in show tror jag inte på, det händer ju inte så ofta.

Hur gick det på utställningen?

Han fick en jättefin bedömning. I nomineringen förlorade han mot en mycket fin Britt. Vi var mycket nöjda med ett capip och nästa gång blir det utomlands, men det lär dröja.