Fel kattkompis för min lugna burmatjej?
Jag har två Burmatjejer och har en fråga som jag hoppas få svar på. Och hoppas någon hinner läsa detta redan idag…
Situationen:
Först skaffade jag mig den ena, och tanken från början var att jag skulle skaffa en till om något år eller så.
Hon var SÅ mysig. Lekte massor, mös med mig varje natt. Kom när jag kallade - you name it. Bara enorm kärlek på alla sätt.
Men så tänkte jag att om hennes syster inte fått ett hem kanske de skulle må bra av att vara tillsammans… så efter en vecka kom hennes syster. Det var nu två dagar sedan.
Så fort "gammelmatte" gått hem märkte jag att min första helt slutade vilja bli klappad av mig. Hon gick undan. Tittade på mig med halvögon och vände huvudet. Hon nosar på mig men vill inte bli kliad under hakan eller helst klappad alls.
När jag tar fram leksakerna flyger systern fram och leker med kraft och mod! Medan min lilla första är passiv och bara ser på. Hon har fortfarande inte kommit till mig för att kela en enda gång sedan systern kom. Men systern kommer till mig i soffan eller stolen på balkongen för kel och mys… Ibland kommer min första då också - men hon kommer inte för att mysa med mig längre utan mest för att tjafsa med systern.
Systrarna kelar och ligger och sover med varandra, precis som Burmor brukar. Men de jagas också väldigt mycket, och liksom slåss. Men jag ser och hör att det inte är smärtsamt, utan troligen revir-lir.
Nu är min fråga:
Kommer hon bli mysig och våga leka och ta för sig igen, eller kommer hon alltid vara passiv nu när syster är mycket tuffare? Kommer hon komma tillbaka och sova på rygg i mitt knä eller är det slut med det nu?
Jag har pratat med uppfödaren, och jag har en möjlighet att lämna tillbaka systern. Men en del av mig känner systern är ju så himla gullig och rolig! Och de är så fina som sover ihop osv. Medan den andra halvan av mig saknar verkligen min första och det vi hade. Och, eftersom hon var den lugnaste i kullen känner jag att jag vill att hon ska få en plats där hon "äger", och inte bli passiv igen för att en tuff syster kommer och tar över i allt… Kanske borde jag vänta tills hon blivit vuxen och då skaffa en liten pojke (kastrerad)…?
Har ni råd? Jag vore jättetacksam, för jag måste fatta beslut väldigt fort…
Tack! :-)
Hur gamla är systrarna?
Sajtvärd Katter iFokus
#1: De är födda i slutet på mars
#1: Vad tror du…?
#3 Jag skulle ha behållit båda kattungarna. Att som nyinflyttad kattunge få en jämnårig kattkompis av samma närhetssökande och aktiva ras och som dessutom är känd och accepterad sedan tidigare är guld värt för kattungens välmående, utveckling och trygghet.
Det du uppfattar som "revir-lir" och som att de "slåss" är med all sannolikhet bara helt vanlig kattunge-lek. Katters lek går ut på att leka/öva jakt och slagsmål. Kattungars lekbehov är stort och ingen leksak eller människa i världen kan fullt ut ersätta möjligheten att leka på katters vis med likasinnad artfrände.
Eftersom syskonen separerades i en vecka började din kattunge vänja sig vid att enbart fokusera på dig, men det berodde ju faktiskt också på att det inte fanns någon annan att fokusera på. Att systern flyttade in innebar därför en stor förändring i kattungens tillvaro och eftersom det skedde så nyligen har din kattunge fortfarande fullt upp med att vänja sig vid det. När båda katterna är inbodda och vana vid tillvaron kommer din kattunge med all sannolikhet ha betydligt mer tid att fokusera på dig.
Det tar också längre tid än en vecka för en katt att utveckla en djupare och mer betydelsefull relation till en ägare. När din katt börjar uppmärksamma dig igen (trots systerns närvaro) kan du vara säker på att det är för att du är betydelsefull och det kommer du att bli för båda kattungarna om du bara ger dem den tiden.
Sajtvärd Katter iFokus