Min mormor somnade in natten till onsdag förra veckan, efter en tids cancer. Så sent som på midsommar mådde hon ganska bra, så det gick väldigt fort nu på slutet. 

Både Simon och Saga verkar ha bra känsla för när det varit lite extra jobbigt, då hänger de efter mig precis exakt hela tiden och tar varje tillfälle till att  gosa. 

De jamar och kvittrar och kurrar långa dialoger, lockar till lek, påminner extra punktligt och med extra stor entusiasm (!) om mattider, lockar till lek, somnar med mig och väcker mig på morgonen. 

Ja, de är i största allmänhet väldigt omhändertagande, på alla sätt två katter kan vara det!

Bättre terapi får man leta länge efter!❤️