Är Burma för mig?
Hej Jag och min man funderar på att skaffa två katter och jag har efter ett antal timmar på nätet fastnat för Burman! Vi vill gärna ha en katt som gillar att vara med oss mycket och som kan funka med både barn och hundar. Jag har inte haft katt sedan jag var liten så har inte så mycket erfarenhet. Jag är därför lite orolig för om det är att ta sig vatten över huvudet att skaffa en så aktiv katt som första katt. Vad tror ni? /Elisabet
Jag tror Burma passar er alldeles utmärkt. Med barn och hund så får även katten mycket stimulans, sällskap och aktivitet. Och jag rekommenderar två katter ( läs burmor) så får de även utlopp för sina kattbehov i form av brottningsmatcher, jaga-varandra-lekar och burmahögar För familjen är två burmor dubbel lycka
I'm only responsible for what I say, not for what you understand
Jag kan bara hålla med Sarah i det hon skriver Hade inte heller haft katt sedan jag var barn men blev störtkär i en burma när jag var på besök hos en bekant. Eftersom jag har ett barnbarn numera så får de leka av sig med henne när hon är hos mig och det är ofta. Katterna blir jätteglada när hon kommer för hon busar ganska hårt med dem. Jätteroligt och läskigt på samma gång. Ni kommer inte att ångra er om ni väljer burmakatten. Mysigare finns inte såvida man inte vill ha nån som ligger i soffan jämt. Precis som man barnsäkrar sitt hem så får man burmasäkra det. De tar sig in överallt och är gärna med där det händer något. Springer till dörren när det ringer på.
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
Instämmer helhjärtat med det Sarah-S och Grandma skriver!😃
Jag hade själv ingen erfarenhet av katt då jag skaffade mina två, Simon och Saga som syns i massor av inlägg från mig på denna sida. Jag var nyskild och ville ha sällskap och hade endast en uppfattning om katter från några bekantas stillsamma och självständiga huskatter.
Några timmars googlande resulterade i att jag valde burman, både för att den är lättskött med kort päls som fäller minimalt, och för att den inte har några medfödda begränsningar som många extremtypade raser dras med, och för att den överallt beskrivs som underbart sällskaplig, nyfiken och kontaktsökande. Tänkte då att beskrivningarna var lite överdrivna, men nu ett drygt år senare kan jag konstatera att de är helt korrekta!👍
Håller också med om att du bör skaffa två, eftersom burmakatters stora sociala behov kan bli krävande om man har en ensam burma, men när de är två har de alltid tillgång till varandra att busa, gosa och leka med. De kommer ändå att vara mycket sällskapliga, men inte klängiga. Stor skillnad!
Kattsäkra ditt hem (=barnsäkra men även på höjden), erbjud ett rejält klösträd som är högt och stabilt med liggplatser på hög höjd, och lek med dem med vippa en stund varje dag så de får springa av sig. Då får ni två harmoniska och gosiga myskatter som älskar att vara nära och alltid är med där det händer något. De är ju så hjälpsamma….😉 Jag gillar också att burmor är nyfikna på gäster och alltid är med när nya och gamla vänner hälsar på.
En sak jag absolut älskar med mina burmor är den personliga kontakt de ger, de ser en rakt i ögonen och jamar och petar med tassen i ansiktet när de vill något. 😍Jag har dagligen konversationer med Simon och Saga om när det är matdags, lekdags, osv…
Kolla gärna på några av mina inlägg om ni vill ha en mer personlig bild av hur det är att leva med två burmakatter! I en familj med hund händer det alltid något så där räcker det säkert med klösträd och lek med vippa, men om ni vill går det fint att aktivera dem med koppelpromenader, olika fodergömmor/ kluringar och nu har vi börjat med klickerträning. Burmor är generellt mycket lättlärda och supertrevliga katter!🙂
Och så var det ju det här med den personliga kontakten…😍
Kan tillägga att generellt sett är hanarna är ofta lite mer lugna och gosiga medan honorna är lite mer bossiga och busiga!🙂
Oh tack så mycket för alla svar! Känner mig genast lugnare :) Ska försöka planera in ett besök hos någon uppfödare också så vi själva kan få en uppfattning! Om det blir så kommer vi absolut att skaffa två så de har sällskap av varann! :)
Det låter som en jättebra plan!🙂 Kolla så uppfödaren är ansluten till ett förbund, SVERAK eller t ex TICA, och att den följer riktlinjerna och alltså har gjort de hälsotester som ska göras och såklart vaccinerat, chippat, registrerat och socialiserat ungarna och gett dem kvalitetsfoder. En seriös och engagerad uppfödare kan även beskriva kattungarnas personligheter och välja de som är lite lugnare. Bra att köpa två kullsyskon så de redan är trygga med varandra, även om det brukar gå fint att sammanföra två kattungar. Lycka till, och visa gärna bild på de små när ni fått hem dem!
Starta ny diskussion