Jag tycker att det är väldigt märkligt att bestämma detta utifrån ett test med EN familj,  Jag har en väninna som hade tre st katthemskatter,  husisar plus en ragdoll. Katter är personligheter och även de gillar olika. Kan väl säga vad jag minns att de tre husisarna hade full koll på varann och låg ofta i samma soffa.. Den ena var en skyggis som det tog sex år innan han lade sig i mattes knä.  Den andra har en päls som en isbjörn så han är ute även när det är runt -20 , om än bara en stund. Han är förresten den enda som lever nu av huskatterna. Han är så varm att ¨han  inte riktigt klarar  av att ligga för nära någon annan. Skyggisen var den som hjälpte den äldre damen när hon började bli senil och se dåligt. Men både hjälpte henne in genom att puffa på henne och detsamma gällde när hon skulle äta. Äh jag vet inte vad jag ska säga. Hos den familjen var det så men det finns inget som säger att det är så hos alla andra.  Cupcake gillade i alla fall programmet.

Jag tror att det rent generellt är en rimlig slutsats. Ser man till frilevande tamkatter är det främst besläktare (hon)katter som lever i grupper och faktiskt uppvisar sociala beteenden (t.ex. putsning av varandra) och hjälper varandra med avkommor. Så vill man dra det ännu längre kan man nog generalisera det till att besläktade honor är de som mest sannolikt kommer uppskatta att leva i grupp.

Att det är en generalisering betyder ju dock att det finns undantag och med selektiv avel som direkt eller indirekt selekterar för katter som trivs i grupp kommer vi få allt fler "undantag".

Precis. När man tittar på förvildade (hus)katter så är det ofta så att det är en hona och hennes systrar och döttrar som utgör kärnan i kattkolonin. Men det finns alltid en variation i sociala behov som gör att vissa katter är mer intresserade av att umgås och leka med, och ibland även söka trygghet hos, andra katter.

Om man ska ge allmänheten ett råd om hur en bör göra för att maximera chanserna att de katter man skaffat ska trivas ihop, så bör det vara att de ska skaffa två kullsystrar.

Många kattraser har behållit det självständiga beteende som den afrikanska vildkatten gett i arv. Men det finns några kattraser som under mycket lång tid har selekterats för social förmåga, det gäller framförallt de sydostasiatiska katter som burma, siames och korat härstammar ifrån. Det är därför uppfödare talar om att dessa katter har ett stort socialt behov, som gör att de ofta blir olyckliga som ensamkatter. Skrev lite om detta i mina artiklar, både om domesticering och om sociala behov 🙂

Min erfarenhet är ju att iallafall vad gäller mina burmakatter så har de utvecklat en väldigt stark vänskap, trots att jag sammanförde dem när de var 10 respektive 11 månader och trots att de är av motsatt kön, Jag tror ju att deras ursprung har predisponerat dem till att ha stort socialt behov som har gjort att de snabbt blev så här goda vänner!😉

Sen så är det olika livsvillkor som spelar in. 

Gårdskatterna kan alltid backa undan om det blir för intensivt, men de måste konkurrera om resurserna - och då är det en fördel att socialisera med andra starka katter i kolonin. Nya katter tillkommer, framförallt då kattungarna växer upp och blir vuxna. De med låg status kan hålla sig i utkanten av reviret och klara sig bra ändå, de jagar ju själva sin föda.

Lägenhetskatterna kan inte backa undan på samma sätt utan lär sig att ignorera varandra och i värsta fall turas om att vara i olika rum om de inte trivs ihop. De behöver inte konkurrera om maten eftersom de blir matade, men ibland råder konkurrens om bästa sovplatserna eller t o m kattlådorna, vilket skapar irritation då antalet sovplatser och kattlådor i en lägenhet är begränsade, det går liksom inte att gå iväg och hitta en egen runt hörnet. 

En lägenhetskatt med låg status har det alltså jobbigare än en gårdskatt med låg status, och risken är större att lägenhetskatterna inte trivs ihop då det är människan som bestämt vilka som ska bo där.

Jag tror också som Silvestris att det kommer bli allt vanligare med mer socialt beteende hos katter av olika raser eftersom det, på en lagom nivå, verkar vara en önskvärd egenskap för många kattägare och därför föredras relativt sociala katter i avel. T ex ragdoll marknadsförs som en social katt.

Ja, det är ju intressant om vi kan ändra dem genom avel till mer sociala individer. Mina huskatter som kom bra överens var honor och den ena var 4 år när den andra kom som kattunge. Kattungen var mycket kontaktsökande mot den äldre honan och jag tror hon såg henne lite som sin kattunge.

Ja och när det gäller burma, siames och korat så här ju den aveln mot mer sociala katter pågått under väldigt mycket längre tid än för övriga kattraser. Tycker över huvud taget att det är väldigt spännande att försöka förstå hur katter fungerar mentalt! Absolut enklare för en vuxen katt att acceptera en kattunge, rangordningen blir liksom inte ett problem då 😉 Klar fördel nu när Hubbe ska få en ny liten vän!

Det är jätteintressant. Tyvärr var detta det enda avsnitt jag såg. Får kolla om de går på play

Jodå!👍

http://www.svtplay.se/video/5611766/varldens-natur/varldens-natur-katter-avsnitt-1

http://www.svtplay.se/video/5625326/varldens-natur/varldens-natur-katter-avsnitt-2

http://www.svtplay.se/video/5611130/varldens-natur/varldens-natur-katter-avsnitt-3

Tack burmamys. Det avsnitt vi diskuterat här ovan var väl avsnitt 2 va?

Så lite så 🙂 Nej det är del 3 som diskuteras.🙂

ok tack!

En annan slutsats man kan dra av programmet är att livet som inne/ute katt med kattlucka kan vara mycket stressande i områden med många katter.😕Tydligt argument enligt mig för att hålla katter i tättbebyggda områden som innekatter med enbart kontrollerad utevistelse!👍 Det är också väl känt att katter som går ut och in som de vill inte har samma behov av att bli vän med en ny katt i hushållet eftersom det många gånger är enklare för katterna att bara undvika varandra. 

Så jag tycker inte serien ger en rättvisande bild av innekatters sociala relationer eftersom det inte förekom några sådana katter i dokumentären.

Det håller jag med om, de har ju inte studerat enbart innekatter och inte innekatter som är raskatt er där det skett en medveten avel. Vore intressant med en sådan studie som jämförelse. Vi fick ju ta bort våra två huskatter pga stressen från omgivande katter. Var har en rejält elak honkatten som granne och sen finns en dominant hanne som oxå håller till här. Våra två som var ute, när vi var hemma, de hade inte lucka, åkte på rejält med stryk flera gånger. Honkatten hoppade oxå upp på fönsterblecken och muckade med dem genom fönstret. De var stressade jämt och var tom rädda för fönstren. De fick stressrelaterade sjukdomar som inte gick att få bukt med eftersom vi inte fick bort orsaken. Så visst kan utekatter må dåligt av sin omgivning. Som tur är verkar Hubbe helt oberörd av grannkatternas besök. Han är ju ute i gård eller i koppel, vi kommer inte ha utekatter mer. Fast vi bor perfekt, ute på landet med få grannar och lite bilar.

Fy va tråkigt, ni har verkligen gått igenom mycket! Och ja - det du beskriver bekräftar verkligen slutsatsen. Skönt att Hubbe inte låter grannkatterna stressa honom! ❤

Björksätter passa er lite när ni får hem nummer två. Burma har en tendens att omrikta och ge sig på flockmedlemmar när främmande katter dyker upp

Sahra-s menar du att han kan ge sig på oss eller den lilla? Oss biter han ibland redan, när han som jag tolkar det är frustrerad över att inte få som han vill, typ mat. Tycker dock att vi kan hantera honom bra där nu, vi har lärt oss han signaler innan han biter och oftast räcker det att prata med honom för att bryta. Han gör det inte så ofta heller. Hur ska vi göra för att undvika att han ger sig på oss eller den lilla, går det att vidta några åtgärder?

Vad jag menar är att en Burma som ser en främmande katt kan omrikta och ge sig på sin kattkompis De blir lite förblindade och känner inte alls igen kompisen Tyvärr är det fler än en burmaägare som fått osämja på så sätt. Efter tex veterinärbesök (katten luktar annorlunda), främmande katt utanför fönster/altan, kattskrik/morr på TV etc En sak med vår ras som inte är så charmig Förebygga? Ja låt det inte uppstå sådana situationer

# Björksätter, hur menar du att han biter? Hårt? Min Cupcake biter mig både nu och då när hon anser att jag inte uppmärksammar henne och hennes vilja. Men hon biter ju inte hårt. Det känns ja, och jag bannar henne alltid men vet att det inte är illvilja.

Aha 18# då fattar jag vad du menar. Det blir ju svårt när katterna runtomkring går som de vill. Men Hubbe reagerar inte på kattljud från tv. Kattprogrammet som var innehöll ju massor av ljud på katter i olika sinnesstämmningar och Hubbe reagerade inte alls. De enda ljud han reagerade på var de små kattungarna. Vi får hoppas att han håller sig lugn i såna situationer. 19# Han bitts inte så hårt utan tar mest tag om arm eller ben.