Nell på utställning
Nu har vi varit på vår första utställning Nell och jag. Det var en något förvirrad men intressant upplevelse. Min lilla fula ankungen var visst inte så ful ;). Det jag var mest orolig över innan var hur Nell skulle klara att sitta i bur en hel dag. Det gick över förväntan. Hon låg iof mest i sin iglo men hon tittade sig omkring och låg med huvudet utåt. Mat, vatten och låda var dock ej använt så helt avslappnad var hon inte. Hon tyckte det var väldigt läskigt när jag bar henne till domaren och även hos domaren. Stel var hon och morrade gjorde hon. Men hon är ju så snäll så hon gjorde inget mer. Domaren blev dock väldigt förtjust i henne. Hon fick en bra bedömning. Svårt att läsa kråkorna på dommarkommentaren men hon hade bra typ och tyngd, utmärkt pälskvalitet, huvudet var inte riktigt färdigt än så där fick hon inte lika bra. Om hon inte varit så rädd så hade hon fått bättre för nu visade hon sig inte ordentligt enligt domaren. Det här är ju lite grekiska för mig, jag fattar inte riktigt. Slutresultatet blev en EX1. Hon blev utvald till nominering tror jag det var. Men domaren valde en bengal eftersom Nell fortfarande var så rädd. Hon blev oxå domarens val till bästa ungdjur i burmaspecialen panel, där kom hon väl delad tvåa tror jag. För mig är detta mest förvirrande och jag fattar inte riktigt vad allt betyder men det gick väl rätt bra om jag fattade rätt. Jag var mycket glad över domarens hantering av Nell. Hon försökte göra det så bekvämt som möjligt för henne när hon var så rädd. Ge henne en positiv upplevelse istället för att skrämma henne mer. Det är jag mycket tacksam för och tycker det var väldigt proffsigt av domare Donatella! Mest förvirrande var programmet, att försöka hålla reda på när jag skulle vara hos domaren och sen alla extra nomineringar, rörigt eftersom det inte fanns nått tidsprogram. Som tur var hade jag stor hjälp av grandma och Sarha-S tack så jättemycket! Även All Weathers uppfödare som hade katt i buren bredvid bistod med tips och hjälp. Utan all hjälp hade jag inte klarat mig. Det kändes mest som jag ryckte ut Nell ur buren och sprang runt med henne när någon ropade att jag borde vara någonstans. Sista gångerna jag gick fram tog jag iglon med och hon fick vara i den tills det var dags. Då blev hon betydligt lugnare. En kul dag var det iaf och trevligt att träffa massa nya människor. Nell fick en fjädervippa som present av mig för att hon varit så duktig, den uppskattas mycket. Sen vann hon lite mat och en fin kylskåpsmagnet som det står domarens val bäst i ras på. En goodiebag låg i buren också med lite godis och annat smått och gott. Vi åkte hem med en Nell som tröttnat på bur och gjorde tappra försök att ta sig ur transportburen, strimlade tidningen i botten och grävde runt. Idag är det en trött Nell som mest sover.
Vilken härlig läsning! Tack Björksätter ❤ Känner så väl igen mig i hur det var för mig förra året, när jag tog Simon och Saga till utställningen i Västerås (dock ej burmaspecial). Känner igen känslan av förvirring, och hur lättad och tacksam jag var över alla hjälpsamma människor. Även jag fick mycket hjälp av andra burmaägare, och fick en känsla av att "vi hjälps åt". Härligt! 😘 Även Saga blev framkallad igen, men nomineringen gick till konkurrenten, en vuxen somali. Saga var dock inte rädd utan mest nyfiken. Simon däremot kröp mot min famn så fort han fick chansen! Nell är så söt, jag förstår att domaren tyckte om henne!😍
Otroligt vilken sötis du har där. =) Skönt att höra att alla är så hjälpsamma så som nybörjare så kan man få känna lugnare förhoppningsvis när man är på utställning med sin katt för första gången.
The goal with freedom of speech is not to convince others to think like you, the goal is to spread the message so that people can decide what's right.
#4 tack Burmamys. #5 ja, du kan känna dig lugn. Alla var väldigt snälla och hjälpsamma :).
Det här med utställning var ju kul har jag kommit fram till. Så nu vill jag göra om det. Tänkte anmäla till Norrköping i oktober. Men Nell var ju rädd och hon ska ju oxå tycka det är kul. Så nu tänker jag försöka miljötränat henne så hon blir lugn. Idag åkte vi till djuraffären för att prova ut en ny sele till henne. Hon skötte sig exemplariskt, gick runt och kollade in affären när hon fick provgå olika selar. Butiksbiträdena var väldigt förtjusta, vi gjorde bra reklam för rasen. De hade aldrig träffat en burma förut och var imponerade av att hon var så lugn och hade så mjuk päls. De är väldigt sällan de har katter i butiken sa de. Nell tyckte inte det var läskigt när de klappade henne eller ställde in selar. Så denna utflykt kändes väldig positiv. Vi får fortsätta åka iväg ibland så ska hon nog bli lugn :)
Här är hennes nya fina sele, som satt väldigt bra :)
😃 Vad skoj att du fastnade för utställning. Säg till om du behöver låna något till Östkatten.
Håller tummarna för att Nell blir mer bekväm nästa gång
I'm only responsible for what I say, not for what you understand
Jättekul att du gillade det. Vad söt hon är i blått förresten 😃
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
#10 #11 Det trodde jag aldrig jag skulle göra faktiskt :). Men, en gång till blir det och så hoppas jag Nell tycker det är kul då. Visst klädde färgen henne :)
Så fin hon är i blått!😍 Och jätteroligt att du är sugen på ännu en utställning, hoppas Nell kommer att känna igen sig då och vara mindre rädd och mera nyfiken. Besöket i djuraffären pekar ju definitivt ät rätt håll!👍
Tack #13. Ja, jag hoppas hon kommer bli lite tuffare med träning. Just nu är det mest eländigt. En stor tratt på huvudet som är i vägen. Vi kastrerade henne i går. Inte får hon tvätta såret heller vilket hon direkt försöker göra när jag tar av tratten så hon ska kunna tvätta sig lite. Hubbe är dessutom väldigt störd på tratten så när hon kommer och vill vara nära och kör in tratten i honom blir han sur. Inte lätt att vara Nell nu. Men om några dar blir det nog bättre :).
Oj har ni kastrerat henne nu! Förstår att hon tycker tratten är hemsk! 😓 Har ni testat med en body? Då kan hon göra allt hon är van vid, inklusive gosa med Hubbe utan att misshandla honom, men kommer inte åt såret så det får läka ifred! 😉
Jag har använt body alla gånger jag kastrerat. Mycket smidigare plus att katten blir lite lugnare vilket i allafall jag vill att de ska vara när de är nyopererade. Skönt att det är gjort i alla fall.
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
Tror vi får motsatt effekt med body, då kan hon fara runt och busa. Nu hindrar tratten henne till allt för mycket rörelse. Hon är på sina leksaker och försöker klättra i ställningarna så tratten hjälper oss att hålla henne lugn. Hon skulle gärna brottas med Hubbe om hon kunde med. Så hon får stå ut.
Aha, ja det är ju en poäng förstås! 👍😉
Mina 3 om jag kastrerat tappade sina ben när de fick en body på sig. De blev jättekorta och så har jag hört att många blir, vilket gjorde att de inte sprang omkring. Däremot stängde jag ute den andra katten det första dygnet eftersom den opererade inte är sig själv och luktar annorlunda.
" Att alltid vara en liten smula barn, det är att vara verkligt vuxen. "
// Nalle Puh//
Nell ser väldigt fin ut och det är kul att du blev intresserad av utställning. Första utställningen kan vara litet jobbig för en burma, speciellt om den inte är liten kattunge, vilket jag av bilderna att döma ser att Nell inte var. Det är svårare för en burma ju äldre den är när den ställs ut första gången. Men det kommer säkert att gå bra att vänja henne vid utställning. Det gick ju bra i Djuraffären. Lycka till i fortsättningen!
#20 Nell var 6 månader på utställningen. Ja, det var roligt och jag hoppas hon kommer tycka det oxå.Vi provar en gång till i oktober och tycker hon det är lika läskigt då så slipper hon sen. Fram tills dess ska vi öva :)
#20 Nell var 6 månader på utställningen. Ja, det var roligt och jag hoppas hon kommer tycka det oxå.Vi provar en gång till i oktober och tycker hon det är lika läskigt då så slipper hon sen. Fram tills dess ska vi öva :)
Starta ny diskussion