Gosh vad mysigt! 💗😻

Åh vad mysigt! ❤ Jag har ingen egen erfarenhet av riktigt små barn (inga egna barn och yngsta som hälsar på ibland är tre år) annat än från när en kollega hälsade på med en liten bebis, han var ungefär 2-3 månader gammal. Bebisen låg i en sån där avtagbar liggdel från vagnen, som kollegan ställt på köksbordet. Vi stod runt om och pratade. Både Simon och Saga blev nyfikna, och hoppade försiktigt upp på köksbordet, stack fram huvudet så de kunde se och lukta. Sedan satte de sig tillrätta på var sin sida och vilade, det såg nästan ut som om de vaktade bebisen! Efter typ en halvtimme vaknade han och började gråta/skrika, som bebisar gör när de t ex är hungriga. Saga nosade försiktigt och backade sedan lite. Simon, som satt närmast min kollega (mamman till bebisen), jamade och krafsade på henne med tassen! Hon tyckte han var så söt att hon ville anställa honom som barnvakt (på skämt)! 😀😉 Hoppas Sarah-S ser detta, hon har erfarenhet av burmor med barn! Jag har dock bara hört positiva saker, så det kommer säkert gå bra! 😊

En oslagbar kombination, vår dotter är sällan ensam
Alltid en eller flera katter som håller henne sällskap eller tvångsgosar med henne

Tack för svar! 😊Jag är också helt övertygad om att det kommer att gå bra med katterna och den nya bebisen, men det är svårt att låta bli att noja över att de ska bli stressade när lillasyster kommer. Vilka underbara bilder Sarah!😍 Tack för att du delar med dig.

Ja det ordnar sig säkert!😃 Jag har förstått från andra att det viktiga för en katt är att den inte känner sig utkonkurrerad när babyn kommer. Ni har ju säkert redan tänkt på detta, att låta Dora och Tone nosa och titta under uppsikt, så de blir inbjudna att hälsa den lilla välkommen i familjen.😍

Nu vet jag inte hur ni har möblerat och var bebisen ska sova, men gissar att ni har en bebissäng bredvid er säng i sovrummet. I så fall kanske katterna kan få en mysig sovplats (tillsammans eller var för sig) några meter bort från bebisens säng (t ex andra sidan om er säng?), och lite högre upp. Då kan de känna att de får vara med er och ha uppsikt utan att ni behöver oroa er över att de är alltför nära bebisen om den vaknar och skriker under natten. Samt att det är bra om dörren alltid är lite på glänt så katterna har möjlighet att gå undan när bebisen skriker och gråter, om ljudvolymen blir lite väl hög för dem. Det är nog mest bebisskrik som kan vara stressande för katterna. 

Ja det var mina funderingar…

#4 Vi hade burmor på 10år och ner till 7mån när vår dotter föddes, inga problem alls med stress hos någon av dom
Vi valde att ha stängt till sovrummet för det är omöjligt att katterna inte väcker oss eller barnet på nätterna och det orkar ingen i längden. 
Men de fick alltid vara med all övrig tid och det har inte heller visat sig i någon avundsjuka