Min burma som är i katthimlen
Jag vill så gärna berätta om min Burmakatt som hette Ester, hon hade naturligtvis ett annat finare namn i stamtavlan. Hon levde i vår familj i nästan 20 år och det blev så sorgligt när hon lämnade oss att vi aldrig skaffat katt igen. Hon var den roligaste katten jag någonsin träffat, full av hyss och enormt påhittig och dessutom kärleksfull. Hon avgudade barnen och nattade alla tre i tur och ordning, tvättade håret och låg och gosade en stund hos var och en innan hon bestämde hos vilken hon sova på natten. Hon började tvätta håret när barnen somnat eftersom det inte var så populärt när de var vakna. En bättre kamrat till barnen kunde dem inte haft.
Hon öppnade både utåt- och ingående dörrar, apporterade och älskade att smita ut på taket genom ett fönster. Där låg hon och solade och myste. Hon var väldigt hemkär och lämnade aldrig tomten, men hon kunde gå ut på trottoaren och titta på världen utanför en stund ibland. På vintern ville hon nästan aldrig gå ut. En väldigt bra musjägare var hon också.
Om jag skaffar katt igen vill jag ha en Burmakatt, men kanske att den inte skulle trivas hos mig då jag lever ensam.
![[Yrsa-H]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Hej
Det är jobbigt när man måste låta sitt "barn" somna in.
Det låter som en hel mysig burma du hade.
Jag hoppas att snart kan skaffa dig en ny liten burma.
Det kommer att gå bra med bara en burma.
Ååh, vilken fin berättelse om din Ester! Och precis som du beskriver är burman som ras. Jag har tre stycken, alla är starka personligheter, med olika "uppgifter" i familjen. Visst är det fruktansvärt när de blir gamla, sjuka och till slut måste avlivas men naturligtvis ska du skaffa en ny katt. Livet blir så mycket bättre med en burmavän.
Lycka till!
Självklart kan du skaffa burma igen =) Varför inte 2?
I'm only responsible for what I say, not for what you understand
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Håller med dig Sara.
Jag har 3 st till salu.
Inbäddat innehåll kan använda tredjepartscookies och spårningsskript.
Jeg vil også anbefale 2 hellere end 1. De har så meget glæde af hinanden i hverdagen 
Jag upplevde Ester VÄLDIGT aktiv hon vill att det skulle hända saker mest jämt. Dessutom skulle hon jämt hoppa upp på axlarna på folk som kom, helst långa förstås. En gång kom en tystlåten och timid man från ett försäkringsbolag och skulle inspektera en skada. Innan jag visste ordet av hoppade Ester upp och satte sig på axeln. Jag skulle ta ner henne, men mannen i fråga var tydligen kattvän så han gick omkring med henne på axeln under hela inspektionen!
Nu när jag ska flytta till lägenhet och dessutom lever ensam med en hund så undrar jag om en Burma skulle trivas. Vi lever så stillsamt nuförtiden. Ester kom bra överens med hunden och de sov tillsammans ibland under dagen. Jag har sjukbidrag så några vildare lekar klarar jag inte av längre. Däremot är jag ute i skogen ofta och där kan hon ju följa med förstås. Ester var ofta med i skogen, hon gjorde sina turer förstås men sprang aldrig långt ifrån oss.
Under hennes grav i trädgården har jag satt ett fågelbad (!) och över detta hänger klängrosor som sitter på en ställning runt om. Nu ångrar jag det, för när jag flyttar blir hon kvar här. Jag trodde väl aldrig att jag skulle flytta härifrån.
Om man ska ha två katter, är det bättre med hane - hona eller två honor?
För min del är det inte aktuellt än på något år, med katt/katter då jag måste flytta och installera mig i lägenheten först. Jag vill ju att min lilla katt/katter ska få den bästa start i livet som jag kan ge. Det är mycket jobb att flytta från 120 kvm med uthus och trädgård, till 55 kvm.
Starta ny diskussion