Det beror kanske på vilken avelsbas ni har? Är den liten kan man para en mkt typisk hona med en hane som inte är utseendemässigt perfekt. Eller har jag fel?

Och att man avlar i flera led/långsiktigt, en unge av fem blir perfekt och går vidare. Så vet jag att vissa gör iaf…

Sen behöver inte "inte snygg" betyda att den är otypisk. Och avelshanne och utställningsstjärna är sällan samma katt.

Istället för att nöja sig med det man har bara för att det är tillgängligt kanske man ska satsa på att bredda avelsbasen genom import? En utställningskatt och avelskatt är inte per automatik samma katt. Men man kan heller inte göra avkall på utseende iom att det är ett starkt kännetecken för vår ras

Jag tror de menar att katten ska följa standaren men behöver inte vara utställningsstjärna.

Vissa linjer är inte färdiga och snygga för de är i 3 årsåldern.

Det klubben är ute efter är fler avelse djur så vi kan bredda avelsbasen.

Det är bara få som kan imp. katter. Alla har inte den möjligheten.

Och det hjälper inte att vissa imp. för de lånar inte ut eller säljer till avel.

Tråkigt att höra, man bör ju försöka samarbeta.

BaraLisa- det tycker jag med . men det funkar tyvärr inte.

Vi är många som samarbetar och lånar hanar av varandra och byter kattungar och linjer, , och importerar nya linjer/katter

Var finns ni då?

Varför får inte alla vara med?

Varför fryser ni ut vissa?

Varför allt skit snack?

Jag har läst på detta forum ett längre tag utan att vara medlem men nu känner jag att jag måste få fråga en sak.

Yrsa, Vad menar du med att alla inte har möjlighet att importera och att det är egoistiskt av de som gör det att inte dela med sig? Menar du på fullaste allvar att det bara är vissa som ska stå för de stora kostnaderna och andra ska få det serverat på silverfat och få vara med och dela på fördelarna?

Likadant har jag sett dig skriva hur fel det är att inte dela med sig av sina hanar. Även där har du sagt att alla inte kan hålla egen hane.

Varför har inte alla samma förutsättningar att hålla egen hane? Jag förstår inte vad de som gör det är för övermän eller kvinnor som har förutsättningar som inte alla uppfödare har. Det är ingen dans på rosor att hålla hane fertil men det är det ju inte för de andra som gör det heller.

Detta är inte på något sätt riktat mot dig som kritik utan bara frågor som kan göra att jag lättare förstår vad du menar.

Therese

Therese.

Var ska man placera hanen?.

Alla har inte så stor släkt eller kontaktnät. som har samma intresse

Jag vill inte kastrera mina katter o omplacera dem för att plocka in nytt avelsmatrial. Jag anser inte det är en avel av hobby.

Kan man bara svenska så är det svårt att nå ut till övriga värden.

Jag vill inte bli serverad på silverfat. jag vill bara avels bästa.

Jag har själv en avels hane från norge. som jah "lånar" ut.

av egen erfarenhet skulle jag inte sätta en katt på foder.

eller köpa/sälja katt med vilkor. Vilket jag är en form av foder.

Och dels dessa avtal inte gäller enligt konsumentlagen.

Theres

en sak till jag är inte bara negativ som du upplever mig.

Jag har lagt in roliga sager men det vill ingen kommentera.

Bara det negativa kommemteras.

Då försvara man det man tror på.

#12 Yrsa, jag tycker du verkar vara en trevlig och framför allt klok uppfödare som är påläst och bryr sig. Jag har varit inne i kattvärlden och det är lite som att gå i högstadiet igen. Med detta menar jag inte att kritisera någon, men är man sig själv så kanske man inte får leka med de tuffa kidsen. Hitta dina egna kids! Det är inte dyra stamtavlor som räknas, alla har olika mål med sin uppfödning! Själv valde jag oriental-uppfödare utifrån hur "vanlig avslappnad människa" uppfödaren var. Så det blev Gävle-Borås, men det var det värt.

det blir lätt fel när man har svårt att formelera sig.

jag ska nog sluta med att gå in i diskutioner här

Tack för att du väckte mig theresa.

Det är bra när det kommer nya människor o ifrågasätter en.

Tack för ditt svar Yrsa!

Men jag förstår ändå inte (ja jag är nog lite trög)

Du säger att alla inte har samma kontaktnät.

Du säger att du inte vill kastrera och omplacera dina katter.

Du säger att du inte vill ha katter hos fodervärd.

Men det är ju inte alla andras skyldighet att ge dig möjligheter att fortsätta din avel för att du inte vill göra det som krävs för att kunna fixa det själv. Förstår du hur jag tänker? Vill man behålla alla sina katter tills de inte finns mer så kanske man inte kan syssla med avel i någon större utsträckning för det finns ju ingen som har varken lust eller plats att ha obegränsat med katter. Men att några uppfödare ska omplacera och köpa in nytt material för att andra ska kunna behålla sina katter hemma låter för mig inte så rättvist. Jag är övertygad om att ingen omplacerar sina älskade katter för att de tycker det är "kul".

Du undrar också var man ska placera hanen? Det måste väl ändå vara samma problem för alla. Vilket innebär att den eller de som äger hanen du vill "låna" har samma problem som du hade haft om det vore din egen hane.

Jag är helt övertygad om att den dagen som alla uppfödare är överens inte kommer att komma men det är viktigt att respektera allas beslut och inse att alla har "rätt" att bedriva sin uppfödning på sitt sätt.

Dessutom Yrsa så har jag absolut sett att du inte bara är negativ men tyvärr blev det just nu och just detta ämnet som intresserade mig.

Therese

Ja detta är ett intressant ämne och jag har väl också känt så som ovanstående talare #16. Jag kan inte annat än ställa samma frågor till Yrsa.

Detta är ett öppet forum och jag tycker diskussioner är bra men det går till överdrift när man säger att ingen vill samarbeta eller dela med sig inom rasen eller direkta påhopp. Vi som burmauppfödare som hänger här ska vara ett föredöme och representera rasen. Framtida burmakattsköpare och ev. burmauppfödare kanske läser dessa texter och det är verkligen ingen bra reklam. Det kan leda till att man kanske väljer en annan ras. Så personliga diskussioner kan man sköta via pm och jag tackar på förhand för visad hänsyn.

Nu till sakfrågan om avelshanar i senaste burmatidningen. Vad jag tror menas med att "Han behöver inte ens vara snygg" är att locka till sig fler sällskapskattsköpare som kan tänkas låna ut sin hane, många gånger så tror sällkapskattsköparna inte att ens katt håller måttet i officiella sammanhang. Fler hanar behövs helt klart, så att få in fler unghanar innan kastrering som är sålda till sällskap kan vara en idé.

Vad det gäller utställningskatt vs avelskatt så är det ju sällan samma katt. Jag känner några riktigt skickliga burmauppfödare i England som avlar efter stamtavlor i första hand och då utavel med max 6 % inavel på 9 generationer. Vissa av dessa avelsdjur skulle inte få CAC ens men producerar BIS vinnare efter varann. Man ska inte alltid stirra sig blind på kattens utseende, för det behöver inte betyda att denne ger fabulösa kattungar.

Bra skrivet # 16 och # 17

därför hoppas jag att vi kan lägga kommentarer på roliga saker, skriva mer om våra "tokiga" uppfinigsrika busar.

för det är bra reklam.

jag ska försöka bättra mig ang. mina kommentarer som angriper vissa uppfödare.

HEJA BURMAN

För mig är det väldigt enkelt att förstå varför det står som det står i BURMAN nr 1/2012 ang uppmaningen att anmäla avelshane.

Jag ska ge litet fakta som belyser varför genom att jämföra antalet hanar anmälda för 20 år sedan i BURMAN nr 1/1992 med antalet hanar anmälda i BURMAN nr 1/2012.

1992 fanns 43 avelshanar anmälda till BURMAN. De fördelade sig på färgerna så här: n 14, a 6, b 4, c 4, d 10, e 5.

2012 har vi 8 avelshanar anmälda till BURMAN. De fördelar sig på färgerna så här: n 4, a -, b -, c 1, d 2, e 1.

Siffrorna talar sitt tydliga språk. Vart är rasen på väg då vi har så få avelshanar anmälda? Att rasklubben i det läget reagerar som den gör finner jag helt naturligt. Jag tycker faktiskt att rasklubben skulle ha reagerat tidigare.

För min del har jag nog aldrig sett en burma som jag inte kunnat rasbestämma till att vara en burma men visst finns det allt från extremtypade burmor till motsatsen. Det är dock upp till uppfödaren att välja vilken hane man vill para med. Det är inget tvång att para med en hane just för att han finns i BURMANs register. Däremot kan detta prat om snygga katter orsaka att oerfarna hankattköpare (och oerfarna uppfödare för den delen) inte vågar anmäla sin hane till registret, vilket i så fall är synd. För det ligger sanning i det som Alchymist #17 skriver om skickliga uppfödare som går efter stamtavlor och inte enbart på utseende och får fram mycket fina utställningskatter.

Jag hoppas verkligen att fler kommer att anmäla sina hanar till BURMAN och rasklubben för det behövs. Även ni som vill ha era hanar enbart för eget och ev utvald samarbetspartners bruk kan väl sätta ut era katter i registret. Kanske blir ni då kontaktade av en honkattägare som ni verkligen vill att er hane ska få en kull tillsammans med. Att ha sin hane i ett register betyder inte att man måste låta någon få para med honom.

Vid Burmaklubbens senaste styrelsemöte bestämdes att man skulle försöka få fler hanar till vårt avelshaneregister genom att uppmana medlemmar och uppfödare att anmäla. Många uppfödare planerar långt i förväg hur man ämnar para och därför är det bra att veta vad som eventuellt kan finnas tillgängligt längre fram med syftning på att hanen ej behöver vara könsmogen. Tidigare fanns ett unghaneregistger i Burmaklubben när det fanns många hanar att välja på.

Har du köpt en hane ?

Anmäl honom som avelshane! Han behöver inte vara snygg, han behöver inte ens ha blivit könsmogen. Det innebär inte några som helst förpliktelser, det är du själv som väljer om och när han ska para. Den honkattägare som blir intresserad kontaktar dig så får ni diskutera om och när det kan bli aktuellt. Ägare till honkatter planerar gärna med god framförhållning, så därför behöver han inte vara könsmogen för att anmälas. Det är få hanar anmälda för tillfället och alla nya kandidater välkomnas varmt! Du anmäler din  hane via hemsidan eller kontakta någon i styrelsen.

Är du uppfödare? Rekommendera dina kattungeköpare att anmäla sina små gosar!

Denna text fanns i tidningen Burman som utkom för ett par dagar sedan.

Det bestämdes vid ovan nämnda styrelsemöte att redaktören för tidningen skulle skriva några rader för att uppmana medlemmar och uppfödare att anmäla hanar till registret. Redaktören är författare till flera böcker om katt och om kattuppfödning.

Att observera är att fenotypen inte alla gånger stämmer med genotypen. Dvs det är sällan som en utställningsstjärna producerar ungar av samma kvalitet som han själv är. Hanar som ser mer ordinära ut kan producera utställningsstjärnor med rätt hona. Det gäller att generna passar varandra också.

Ilga Liljenberg

Tintomara's Burmauppfödning sedan mer än 30 år sedan

www.tintomaras.com

046-29 33 05

Att en hane kan ge fantastiska avkommor utan att själv vara SC/SW eller kanske inte ens varit på utställning är nog de flesta uppfödare medvetna om?
Och att avla på stamtavlor är väl en grundläggande förutsättning?

#20
Kan det inte vara så att tiderna ändras också?
Är det kanske så att uppfödare idag jobbar på ett annat sätt beroende på bla matadoravel, inavel mm under tidigare år?

Restriktioner kommer mer och mer (som tidigare diskuterats i oändlighet) ffa på importer för att främja genpoolen, få-kullar-tänket har slagit igenom mer och det är ovanligt att ha en hane tillgänglig under flera år

Att avelspopulation är mindre idag är uppenbart bara genom att titta på registreringssiffrorna hos SVERAK
Men en snabb koll bland bekanta uppfödare ger att det finns iaf ~10st aktiva avelshanar som inte är med i registret. Ca 50% av dem är dessutom importer.

Själv undviker jag hanarna i registret bara av den anledning att "alla andra" kan para med dem. Jag tror att jag på så sätt främjar genpoolen genom att leta efter andra katter och linjer och på så sätt får större variation. Och det är ju uppenbarligen fler än jag som resonerar så med tanke på de 10 hankatter jag snabt letade fram hos uppfödare

Att ha ett offentligt avelshaneregister känns lite förlegat, jag tycker att uppfödares hemsidor är mer informativa, olika facebookgrupper, forum, intresseklubbar etc innehåller mycket information om andra uppfödares katter, planer, kullar, utställningsresultat och ger därför mycket större möjligheter att hitta sig en hane.
Dessutom är dessa sociala medier ofta internationella och på så sätt ökar möjligheterna till utbyte

Kan inte bristen på avelshanar i Burmaklubbens register leda till att fler uppfödare letar efter andra alternativ?

När det gäller avelshaneregistret så är det ju inte så att det bara finns de hanar tillgängliga som ligger ute där. Givetvis så existerar det ju ett stort antal hanar runt om hos uppfödarna men det kanske krävs lite jobb att luska fram dem. Återigen kan man inte kräva att andra ska servera allt utan att man själv lägger ner lite energi.

Therese

Så då var det fel av Burmaklubbens styrelse att fatta beslut om att försöka få fler hanar till Avelshaneregistret ?

Ilga

Tintomara's Burmauppfödning

Jag har ingen som helst aning om vilka som sitter i den styrelsen och om de i så fall har någon egen uppfödning men jag tänker spontant att de som i första hand vill ha ett sånt register är de som av någon anledning inte vill eller kan ha egen hane eller samarbetar med någon som har en hane. Om då majoriteten i styrelsen tillhör de som vill ha ett register så blir ju beslutet att försöka få fler hanar men det förändrar ju inte att de som inte har behov av det tycker att det är onödigt. Inget av det är ju rätt eller fel som jag ser det utan bara olika sätt att jobba på. Eller tänker jag helt tokigt nu?

Therese

Nu har vi kommit från ämnet. Allt började med att Burmaklubbens styrelse fattade beslut att försöka få fler hanar till avelshaneregistret och det bestämdes att redaktören skulle författa ngra rader om detta till tidningen Burman. Deltagande var bl.a. Sarah Sandell och jag i egenskap av ledamöter, men vid detta tillfälle var det ingen som hade invändningar. Klubben har alltid haft ett avelshaneregistger för att kunna serva medlemmarna. Om man sedan vill hålla en egen hane är det naturligtvis inget som hindrar. Det ena behöver inte utesluta det andra. - Burmaklubben arbetar för Burmarasen i stort dvs för att bredda avelsbasen, vilket kan göras med fler hanar med olika linjer. Detta är ett sätt att arbeta och om sedan andra gör på ett annat sätt så kan vi kanske tillsammans nå fram till målet. Utan oändliga diskussioner i ämnet avelshanar. Båda sidor använder samma argument som bevis för att de gör rätt, man kan mao vrida och vända allt till sin egen fördel tycks det. Vi lär inte komma längre i denna diskussion. Vi tuggar om samma argument om och om igen. Vi kan skrämma bort ev kattungespekulanter gm att hålla på så här. Låt oss nu sluta, det här leder ingen vart i alla fall. // Ilga

Och min frågeställning är fortfarande: Ska utseende vara av underordnad betydelse?

Hur tolkas texten?

JA, bara den ser ut som en burma.

vissa katter är inte färdiga förän vid 3 årsålder.

#37 Det enklaste brukar vara att vända sig direkt till källan för att få svar, dvs i det här fallet författaren av texten.

// Ilga

Du verkar helt missa min frågeställning Ilga Frågan är allmänt ställd till de som läser texten, inte vad författaren menar

Du har fått svar av # 1, # 2,#  4, # 17, # 20, # 21, # 38. Kanske jag missat ngn. Det bör väl räcka?

// Ilga

Då behöver du ju inte svara att jag ska fråga författaren om du nu förstått frågan?

Diskussioner är alltid av godo

Det verkade som om du inte hade förstått innebörden av svaren då du fortsätte att fråga om tolkning.

// Ilga

Nej
En dsikussion har inga svar som är rätt eller fel. Därför kan det finnas fler som kan tolka texten

Jag hade förhoppningen att diskussionen kunde fortsätta on topic

De senaste dygnen har i princip enbart bestått av ordväxling oss emellan (med ett undantag) huruvida vi har begripit vad den andra parten hävdar, inte tolkning eller svar på din fråga.

// Ilga

Utböling anmäler sig. Att färre hanar annonseras ut i tidningen, kan inte det bero på ändrade tider helt enkelt? När jag började föda upp min ras för drygt 10 år sedan var internet visserligen inte okänt, men det var fortfarande så att rasklubbens tidning var en stor annonsplats för uppfödare. För 20 år sedan misstänker jag att det var i princip den enda annonsplatsen. Idag håller tidningen på att dö ut, men avspeglar det lilla antalet avelshanar i annonserna verkligheten? Nej. Idag är uppfödarens främsta annonsplats sin egen hemsida. Vi lever i internettiden. Idag kanske det inte lånas ut lika många hanar (jag vet inte), dock så är det inte helt ovanligt att några uppfödare köper in en hane gemensamt, antingen inom landet eller från något annat land. Har 3-4 uppfödare köpt en avelshane tillsammans är det självklart osannolikt att han kommer lånas ut till avel om vi snackar om en ras som reggar ett par hundra kattungar per år. Att han inte lånas ut innebär dock inte att han inte finns eller att han inte används eller att hans avkommor inte kommer spridas vidare i avel… sakta men säkert (som sig bör).

#46 De som importerar Kastrerar avkommerna eller lämnar reksektioner Så dessa linjer stannar inom de egna katteriet.

Så att de kommer inte till nytta för den allmäna avelsbasen.

#47

Det låter ganska osannolikt att uppfödare kan köpa in avelsmaterial utan att någonsin behöva återgälda "tjänsten" och sälja avelskatter. Att de sedan bara säljer till ett noga urvalt klientel är väl inget konstigt? Ingen säljer väl katter (allra helst inte avelskatter) till kreti och pleti? Man samarbetar med likasinnade.

Sedan vet jag inte vad du menar med "den allmänna avelsbasen".

Jag säljer avelskatter med restriktioner, men uppfödaren som köper kan ju sälja avkommor eller barnbarn efter den sålda katten till uppfödare jag personligen inte skulle sälja till. A samarbetar med B, C, D och E. B samarbetar med A, C, F och G. C samarbetar med A, B, E, H och J osv.

En samarbetsgrupp är inte absolut utan kan förändras med tiden. Så har hänt för mig iaf. Jag samarbetar idag inte med samma uppfödare jag samarbetade med för 5 år sedan.

Ja, man måste hitta likasinnade att samarbeta med! Och med samarbete menar jag UTBYTE. Jag vill ju inte byta parning med någon som inte har någon hane som jag skulle vilja para någon av mina honor med! Eller byta kattungar med någon som inte har kattungar med tillräckligt god kvalitet, eller kanske till och med är inavlade!

Fråga till Yrsa: du som ofta skriver om att andra inte tillför burmaaveln någonting – Vad tillför du?

_Tack vare internet har vi nu så oerhört mycket lättare för att kommunicera med uppfödare runt om i hela världen. Och när nu också gränserna är öppna, så får man väl anse att _genpoolen numera är global.__

Att ha utbyte med andra uppfödare är också ett bra sätt att bredda sin avelsbas. Jag skickar en kattunge till utlandet och får en annan tillbaka som är helt obesläktad med de jag har. På så sätt kan vi fortsätta med enbart utavel. Skitbra!

Jag till för att de får använda min hane. de för köpa ungar som de får andvända.

Vid import är det mkt at tänka på! Många uppfödare i Europa har s.k. mixade stamtavlor, vilket betyder att de är uppblandade med Nya Amerikanska linjer (som kan ha skalldefekter) och Europeisk burma. Dessutom framgår det inte alla gånger av stamtavlan på en kattunge att ngn av förfäderna kommer från USA och har Amerikanska linjer (att skilja från Europeisk amerikansk burma vars reg.nr börjar på 15-). Vissa stambokförare ändrar själv friskt bland reg.nr. och nationalitet på katterna! Detta enligt uppgift från vår svenska stambokförare hos SVERAK som har lång erfarenhet är och mkt kunnig.

Minns ett fall nyligen då en burma inköpts i Holland, parades i Sverige när man flyttat tillbaka och det blev blev kontrollstamtavla på ungarna pga att det fanns en Bombay i stamtavlan.

I USA har Europeisk burma reg.nr. 15- och Amerikansk burma (linjer som kan ha skalldefekterna) 14- eller 04-, men man måste vara uppmärksam ty utländska stambokförare slarvar mer än vad vår stambokförare gör i Sverige.

Mao man bör vara väldigt kunnig när man skall importera.

Alla upfödare som delar med sig av sitt avelsmaterial till den allmänna burmaaveln i Sverige gör en insats. De gör en insats gm att berika avelsbasen. Vi behöver mångfalden i allmän avel. Man kan heller inte förvänta sig alla uppfödare importerar och exporterar utan håller sig på en mer blygsam nivå hemma i Sverige. Dock har man gm åren sett många snyggingar som kommit fram hos s.k. hobbyuppfödare. Olika synsätt och avel behövs och det är på det sättet, gm mångfalden vi för aveln framåt.

Ej att förglömma att vi befinner oss alla inte i samma livssituation eller har samma förutsättningar som boende, ekonomi, släkt/vänner och inte minst geografiskt boende. Det är t.ex. mkt lättare att hitta fodervärdar i Stockholmstrakten tack vare det stora befolkningsunderlaget än i övriga delar av Sverige.

Mao skall inte förvänta sig att alla hobbyuppfödare skall importera då de kanske saknar förutsättningar just nu för det. Kanske kan det bli senare i livet, men just nu går det inte pga ovan nämnda förutsättningar.

Kvalitet är en subjektiv upplevelse och inavel är en subjektiv företeelse också. Jag skiljer på linjeavel, t.e.x kusinparning. Med inavel menar jag är då man parar en förälder med en avkomma, vilket har förekommit friskt i södra Sverige under lång tid. Avelsdatabasen Findus hos SVERAK är väldigt bra. Där kan man se hur släktförhållandena är och då skall man inte stirra sig blind bara på svaret hur många % inavelsgrad det finns i en stamtavla. Man bör gå in och studera i stamtavlorna och då kan man se just t.ex. far - dotterparningar, som gm utparningar sen gör att det inte ser så farligt ut. Det är naturligtvis rätt väg att gå, men man bör ändå inte glömma att en sådan parning har gjorts, även av de som förespråkar att de inte sysslar med inavel. Det finns även import som är resultatet av halvsyskonparning. Vid parning med obesläktat faller inavelsgraden. Långt ner, men likväl har man till en viss gräns godtagit en sådan avel och kan inte påstå sig fri från denna princip.

Att t.ex. andra uppfödare gör en släktparning i Sverige (ibland kanske pga det inte finns annat avelsmatgerial att tillgå) och sen parar ut avkomman med obesläktat är precis samma sak som t.ex. en importerad burma som är resultatet av en halvsyskon parning som sedan paras med obesläktad partner.

Nämner dessa exempel då man kanske bör tänka sig för när säger att man inte sysslar med inavel eller att andra gör det. Säkert är det helt oavsiktligt med likväl ur släktsynpunkt är exemplen ovan precis samma sak.

Ännu en gång: det är gm mångfalden och gm olika synsätt vi för aveln framåt i Sverige. En större genpool betyder mer än kattungar av s.k. god kvalitet. Betyder detta ur standardsynpukt eller ur hälsosynpunkt? Hälsan är betydligt viktigare än utseendet. Ej att förglömma att de flesta kattungeköoare vill ha sällskapskatter och för dem betyder hälsan mest.

En helt annan sak: Har blivit uppringd av kattungespektulanter efter utst i Stockholm och de förfasade sig över att uppfödare säljer kastrerade kattungar. Nämner bara detta som info så för all del dra inte igång denna debatt igen. Här finns olika synsätt mellan uppfödarna i Sverige, men de som är förespråkare av kastering av kattungar är i klar minoritet jämfört med resten av uppfödarna i Sverige.

Tintomara's Burmauppfödning/Ilga Liljenberg, mer än 30 års erfarenhet av burmauppfödning 046-29 33 05

Som jag skrivit tidigare är inte avel lätt, och man bör inte tro att allt ska serveras på silverfat

Hobbyuppfödare är vi allihopa, och precis som i allt annat i livet har man olika åsikter om hur man gör saker och tind. Och det ger ju mångfald
Acceptera att alla har sin väg, och samarbeta med liksinnade ger stora förutsättningar för både impotrt, export och breddning av våra gemensamma effektiva avelsbas (som jag på inget sätt vill kalla allmän)

Ang tidig kastrering så är det en helt annan diskussion och vi kommer även i Sverige att lära oss nya sätt att se på saker och ting med tiden

Om jag skulle vilja köpa mig en Audi men bara har råd med en Skoda. Vem ska jag då få hjälp av? Det är ju samma sak som att om jag inte har råd och förutsättningar att importera så har jag ändå rätt att ta del av den avelsbasen .. Nej det håller inte! Har jag inte själv råd och förutsättningar att driva min avel framåt så ska jag nog fundera på att vlrja knyppla istället.

Du kan ta lån på banken. låna av bilfirman.

men det är svårare att låna av kattungesäljaren. låna av banken går inte.

det kallas att samarbeta när man delar med sig. man får dock betala för tjänsten.

att du kan hålla på med det du älskar är pga att du kan vara fodervärd som du nu är till sara. vilket är jätter bra. Men alla har inte det kontakt nätet så man kan hitta fodervärdar.

Man har kanske råkat illa ut eller hört berättelse vad som kan hända.

SVERAK stödjer inte fodervärdsavtal pga av alla bråk som har uppståt dyra tvister. de gjorde det för. och bara det bör vara en varningssignal.

alla kan inte engelska eller andra språk och då blir det jobbigare att importerar.. man kan vara rädd för det kan faktiskt gå fel.

allt som går fel talar ingen om allt är bra för ingen vill berätta när de ha misslyckat(fel ord kommer inte på annat)

du kan imp. en katt som är frisk så kommer den till dig så går du till en vet och den uppvissar hjärtfel  eller andra ick tillåtna fel. då kan du inte använda den i avel. har man råkat utför det så vågar man inte imp igen. 

det finns många orsaker varför folk inte vågar importerar men kan hålla på här hemma om man kan samarbeta.

för så hjälpte man till och med att leta hane till varandra. man hjälpte till med transport.

Har en trevlig påsk på er alla.

PS theres börja inte med knypling. det låterinvecklat DS

#60 Det är sådant där som kallas att försöka äta kakan och ha den kvar, att låta andra ta riskerna men ändå anse sig ha rätt att skörda frukten av deras arbete.

Men snälla Yrsa läs allt du skrev en gång till och fundera på varför det är lättare för tex Sarah att ha fodervärd än vad det skulle vara för dig? Varför är det billigare för tex Sarah att importera och riskera att få en sjuk katt än vad det vore för dig? Alla som gör det ena eller andra tar risker men om man inte är beredd att ta risken så kan man inte heller ta del av möjligheterna. Dessutom så är jag INTE fodervärd för att ha gratis katt. Jag lägger ner stora pengar på utställningar för att visa upp rasen och det är det ingen vinst på. Jag vill absolut inte bråka men du måste inse att man måste ta risker för att kunna få ut det goda ur det hela. Och när det gäller banklån för att köpa bil så var det inte det frågan gällde utan att få fram sin vilja genom att de som har råd betalar.

Vad jag än skriver så kan ni bara se det negativa.

Jag anglagar ingen jag sa det med lån på skämt.

Jag vet inte hur jag ska formelera mig för att ni ska förstå vad jag menar.

men man tolkar allt som man vill. har man en sne uppfattning av en person så letar man fel. man tror inte att den kan mena annat en negativt.

Jag har varit födervärd o vet att det inte är billigt.

jag har imp. katt som var frisk tills den kom till sverige sedan sjuk

Jag pratar inte ut i tomma intet så sluta att hoppa på mig hela tiden. VÅGA SKRIVA NÅGOT POSETIVT I MINA ROLIGA LÄNKAR MEN DÄR HÅLLER NI TRUTEEN.

EN JÄVLIGT FÖRBANAD YRSA

#61 Silvestris Du som har så många åsikter varför vågar du inte stå för dem.

Utan gömer dig bakom ett allies. Det är fegt.

Jag förstår hur du menar och jag missuppfattar dig inte. Men du måste inse att riskerna och kostnaderna är samma för alla och om man inte vill eller har råd eller törs ta dessa risker så kan man inte hålla på med avel i samma utsträckning som de som törs och anser sig ha råd.

Ock varför ska man inte kunna hjälpa andra då

Jag hade hjälp andra om jag hade kunna.

Jag hade sålt okasterade ungar. inga restrektioner. lånat ut min hane.

därför har jag svårt att för stå. a skit i vilket det är som det är.

och ingen lösning finns

 detta vi håller på med är fri konkurrans. trampa på de som går så jag blir etta.

(syftar inte på någon)

I allt detta har vi glömt huvudpersonerna KATTERNA. hur mår de????

#64

Mina åsikter står för sig själva. Du behöver inte lägga någon vikt vid dem om du inte vill. Att avfärda en människa pga. nätanonymitet är ett fegt sätt att försöka komma undan att behöva betänka personens åsikter.

#63

Jag förstår att du menar att vi alla har olika förutsättningar och erfarenheter och det stämmer, absolut. Felsteget du gör är att hävda någon slags rätt till att ta del av andras hårt förvärvade vinster (avelsvinster i det här avseendet).

Jag har inte råd att importera idag. Så är det med det. Då får jag bedriva min avel utifrån den förutsättningen. Jag kan dock inte kräva att jag därför ska ha rätt att låna någon annans importerade hane. Det skulle vara jätteschysst om jag fick den möjligheten, men jag sitter inte och surar över att jag inte får låna andras importhanar (eller hanar öht).

Jag å andra sidan sitter med andra möjligheter. Många har min ras för att de är allergiska. De har då inte riktigt möjlighet att para ut med andra raser för att berika genpoolen. Jag, som visserligen är allergisk men till stor del har växt ifrån allergin, har dock den möjligheten. Så någon importerar, jag parar ut, vissa gör båda delarna, andra gör inget av det… vi gör alla olika val men att sitta och hävda sin rätt att använda sig av andra uppfödares arbete är fräckt. Man får ge och ta. Jag behöver inte nödvändigtvis få tillbaks något direkt när jag säljer en katt till avel, men jag vill som allra minst försäkra mig (så gott det går) att jag inte skjuter mig själv i foten genom att sälja till någon som oförsiktigt kommer sprida linjerna vind för våg så att jag i kommande generation måste importera eller para ut igen för att hitta obesläktade avelskatter. Därför är jag noga med vilka jag samarbetar med.

Många hjälps åt, så jag kan inte se det som ett problem. Det gäller bara att hitta rätt samarbetspartners

Jag har annonserat efter fodervärd (flera gånger) och på så sätt hittat intresserade kattälskare som jag inte känt sen tidigare, en chansning att det ska fungera smärtfritt

Jag har tagit hjälp av andra uppfödare för att få kontakter utomlands och hjälp med linjer

Jag har fått hjälp av uppfödare av annan ras tillika domare att flyga med en kattunge utomlands när jag exporterat

Jag har importerat en katt som var 8mån som jag aldrig sett och tagit risken att den inte skulle kunna gå i avel

Jag har köpt en 3mån kattunge och chansat på att den ska bli en avelskatt, satt den hos fodervärd med risken att få kastrera den innan kull om den blir en jobbig strilande hane

Jag har hjälpt andra uppfödare att få kontakt med utländska uppfödare för att kunna importera

ALLA CHANSAR, LÄGGER UT PENGAR OCH HOPPAS PÅ DET BÄSTA

Och för att svara på din fråga Yrsa i inlägg #66 hur katterna mår..
Det är det absolut viktigaste för mig och inget jag gör avkall på.
Jag har varit tvungen att omplacera mina egna uppfödda katter som varit framtiden på min avel pga osämja, katter som går bra på utställning och vinner BIS.
Så allt handlar inte om att vinna, det handlar om att älska sina katter

#66

Som sagt, vi hjälps ju åt. Jag har sålt avelskatter (faktiskt tom. utan restriktioner). Jag har lånat ut en hane, jag har lånat hanar, jag har samägt en hane osv.

Jag har hjälpt andra och jag har fått hjälp av andra.

Jag kan ju inte tro att du är ute efter att vi okritiskt ska sälja avelskatter och låna ut avelshanar till vem som helst. Självklart måste vi bedöma om det vi gör kommer gynna aveln i stort eller inte. Det finns uppfödare jag inte säljer till eftersom de lätt låter sina hanar få 30-40 avkommor på ett år (vilket betyder att dessa hanar blir fäder till 10% av nästa generations individer). Är det ett bra eller dåligt val, baserat på vad jag vet om hur dessa uppfödare använder sina hanar? Borde jag "för samarbetets skull" både sälja katter dit och låna ut mina hanar till dem? Utan att tänka på vilka konsekvenser som kan följa.

Om du upplever det svårt att finna samarbetspartners är det jättetråkigt, men ingen har en skyldighet att samarbeta med dig. Förtroende och respekt är inte något man kräver, det är något man får och det kan ta tid.

Och vad innebär det att bli etta? Uppfödning är väl inte en tävlig? Det är en passion.

Sedan är jag helt övertygad om att majoriteten av uppfödarna är väldigt måna om hur katterna mår.

#69 Jag håller med dig att man kan inte sälja till någon som avla o avla hela tiden.

Jag sitter inte o sura för att jag inte får låna de imp. katterna har ni alla fattat det så så är ni ute på fel väg.

Jag talar om avelsbasen i sin helhet.