1990 -02-18 flyttade vår första Burma in hos oss. Det var en liten brun gosse med namnet Hemulen's Plupp Och fick vi ha i 16 år och de har varit fylld med glädje och sorg. 1991 så kom Plupps kompis och det var en rödbruna. Bushuset's Crux. De två oskiljaktiga. Min bror gav han namnet nosse. Han var en mycket speciel katt. Han gick aldrig upp för kl 9. Och vi skulle gå o lägga oss kl 21. Så jag fick allt gå in ock lägga mig då tills han hade somnat sedan kunde jag gå upp igen. Plupp blev vår barnvakt. Han älskade att leka med barnen och sova hos dem. Rätt vad det var hade vi leksaker över allt ( vilket barnen inte ficka). Man fick bli noga med dörrar och fönster så de inte rymde. Fick mindre plats i sängen. Tänka på att man kunde inte lägga god mat fram för då var den tuggad på när man skulle ha den. Men dessa två vad älskad av alla. Plupp var ca 13år när han fick reumatismen och levde på tabletter som man bara fick ge i 5dagar men han åt dem i 3 år. Han var vår ledare ämna in i det sista. Crux blev döv. Och bodde på akvariet Han blev 12år. Det var vår två första burmer.

Vad bra skrivit.

Största omställning efter att jag skaffade burma är att alla blomkrukor numer sitter fast med dubbelhäftande tejp, ytterdörren är låst fast vi är hemma, dörrhandtagen pekar vertikalt istället för horisontellt och det enda burmasäkra utrymmet att ställa undan / gömma saker på är ugn och mikro 

Fast det står man ju ut med för glädjen att få ha burma i huset

Jag känner igen det Sara . I tre av våra våra nio fönster har jag blommor i resten är katternas.

#3 Klockrent! Homestyling the Burmese way!

Vi har fortfarande en kåpa att fälla ned över låsvredet på ytterdörren pga att en av burmorna (tyvärr inte i livet längre) visste att han måste vrida om låsvredet samtidigt som han tryckte ned dörrhandtaget. Och han var tillräckligt stark för att klara av det också!